De tidiga hästarna var i ungefär lika stora som gotlandsrusset och relativt grova. Hästens användningsområden har skiftat genom tiderna och allteftersom hästen fick olika arbetsuppgifter förändrades dess utseende. Under medeltiden krävde kungen och armén till exempel större och ädlare hästar.

Stark häst till skånska jordar

Hästen användes i jordbruket och på grund av Sveriges varierande landskap hade bönderna i olika landsdelar olika behov. I de södra delarna av landet gjorde utvecklingen av jordbruket under mitten av 1800-talet att bönderna behövde en starkare häst som orkade med det krävande arbetet på de stora slätterna. Storväxta, starka hästar importerades, främst från Belgien, och lade grunden för den svenska ardennern.

Vinna kyrkkapplöpning

I skogslandskapen, framförallt i norra Sverige, behövde bönderna en arbetsvillig och rörlig häst. De flesta gårdarna var små, och en och samma häst användes till att dra vagnen, arbeta i jord- och skogsbruket, och helst skulle den också vinna kapplöpningen hem från kyrkan på söndagarna. I dessa miljöer passade den fortfarande den inhemska hästen väl in.

Den nordsvenska hästen

Redan vid slutet av 1800-talet var bevarandearbetet av den inhemska hästen i full gång. År 1903 samlades resterna av den gamla svenska lanthästen under ett gemensamt namn: den nordsvenska hästen. Det var en häst som fram till 1970-talet främst var ett arbetsredskap inom jord- och skogsbruk. Med tiden konkurrerades den ut av traktorer och skogsmaskiner.

I Skandinavien har det stora intresset för travsport lett till att den nordsvenska rasen klövs i två grenar. Arbetshästen kallas idag ”nordsvensk” medan travaren går under namnet ”kallblodstravare”. De två räknas idag som helt skilda raser.

Skonsam i skogen

Många tror att arbetshästens tid är förbi, men brukshästen har stor potential i skogsbruket, främst vid gall-ring och på ömtåliga marker. Hästen är skonsammare mot vegetation, rötter och unga träd än stora maskiner. Detta kan ha stor ekonomisk betydelse på lång sikt och möjliggör också ett bättre urval av vilka träd som ska gå till slutavverkning. Även vid renskötsel har hästen visat vara ett fullvärdigt alternativ till skoter och fyrhjulstraktorer. Den orsakar mindre markslitage och ger samtidigt renskötaren en högre livskvalitet.

Ger själslig frid

I känsliga miljöer, som naturreservat och rekreationsområden, är hästen överlägsen skogsmaskinerna. Därför uppskattas den både av markägare och allmänhet inom tätortsnära skogsbruk. I andra emotionellt känsliga områden som parker och begravningsplatser har hästen visat sig vara lämplig. Samtidigt som hästen arbetar ger den också människans själ ro. Dessutom har det i många fall visat sig att hästen är billigare att anlita än motorkraft. Efter sedvanligt anbudsförfarande slogs ängarna mellan Naturhistoriska riksmuseet och Bergianska trädgården i år med häst.

Arbetshästen har definitivt en plats i vårt samhälle. Det finns många skäl till att den mångsidiga lanthästen får upprättelse för sin samhällsnytta.