Uthålligt skogsbruk är en ledstjärna och ett övergripande mål för såväl svensk skogspolitik som i internationella överenskommelser. Utgångspunkten är att vi ska kunna tillgodose våra behov idag utan att förstöra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov.
Hållbart nyttjande utgör en central del av det uthålliga skogsbruket. Det handlar om hur brukare kan nyttja resurserna på ett sätt som långsiktigt bevarar såväl skogens ekonomiska som miljömässiga och sociala värden, och innefattar nyttjandet av skogen i sin helhet – inklusive dess kulturmiljöer, skogsmark, vatten och rekreationsmiljöer. Vidare, dess naturresurser och ekosystemtjänster i en vid bemärkelse, det vill säga skogens alla värden och nyttigheter. Motivet är att skapa en helhetssyn och inte i onödan separera viktiga aspekter av skogens resurser från begreppet nyttjande, vilket underlättar inte minst vid diskussion om kulturmiljövärden och rekreation.

Det hållbara nyttjandet utgår huvudsakligen från ett landskapsperspektiv, och tidsperspektivet är långsiktigt. Grunden utgörs av de tre dimensionerna ekonomi, miljö och sociala värden. Väsentliga värden inom samtliga dimensioner måste uppfyllas för att vi ska kunna uppnå en hållbar utveckling. Vidare bör de olika dimensionerna och deras funktioner inte hanteras isolerat eftersom de överlappar och är ömsesidigt beroende av varandra. Ramverket syftar till att ge en gemensam bild av vad ett hållbart nyttjande innebär och därmed utgöra en grund för dialog mellan skogens olika intressenter.

De tre dimensionerna kan förenklat sammanfattas på följande sätt:

• Ekonomiska dimensionen: Skogen utgörs av ändliga resurser och andra knappa/begränsade resurser som riskerar att överutnyttjas. Förbrukas resurserna, försvinner också förutsättningarna för ekonomiskt nyttjande.
• Miljödimensionen: Miljödimensionen innehåller många av de funktioner som behöver värnas för att ett brukande ska vara hållbart. Funktionerna består av arter, deras livsmiljöer och sambanden dem emellan.
• Sociala dimensionen: Skogens sociala värden handlar om människans samlade nytta av vad skogen har att erbjuda i form av både materiella och immateriella nyttigheter. Till exempel skogens kulturmiljöer samt värden för rekreation och hälsa.

Eftersom vi här enbart beskriver nyttjandet av resurserna ute i skogen, inkluderas inte den minskning av koldioxidutsläpp och klimatförändring som ett utbyte av fossila bränslen mot biobränslen från skog kan ge. Klimatfrågan är dock av så stor betydelse för samhället att även skogens bidrag till motverkad klimatförändring bör hanteras inom ramen för ett hållbart nyttjande i skogen.

Med denna korta text har vi försökt ge en översiktsbild av de viktigaste förutsättningarna för ett hållbart nyttjande av skog utifrån de kunskaper och värderingar vi har idag. Samtidigt ändras såväl den vetenskapliga kunskapen som våra värderingar över tiden. Därmed kommer de ingående funktionerna inom ramen för det hållbara nyttjandet att fortlöpande behöva utvecklas i takt med att vi får ny kunskap.