Denna läsvärda bok har två syften, dels att försöka rättvist ”värdera” skogen och dess betydelse för landsbygdsbefolkningen i tredje världen, dels att fungera som en handbok för forskare och biståndsarbetare som vill arbeta med naturresursanvändning på ett holistiskt sätt.

Värden är svåra att värdera

Skogens socio-ekonomiska värden underskattas oftast i nationella budgetar, men också inom olika biståndsprojekt. Bistånd har hittills framför allt bestått av olika former av tekniköverföring. I boken klassificeras skogens värden i direkta värden, indirekta värden, opptionella värden och passiv användning. De direkta värdena består av produkter (frukter, ved m.m.), rekreation och skugga medan indirekta värden utgörs av exempelvis ekosystemtjänster. Optionella värden innebär exempelvis att bibehålla valmöjligheter genom att undvika att irreversibelt skada jorden eller vattenkällor. Den passiva användningen kan utgöras av exempelvis heliga områden. Att värdera biologiska resurser är svårt men värdering är bokens nyckelord och ämnet analyseras ur ett lokalt perspektiv av olika forskare. Man är överens om att monetära värderingar kan vara väldigt missvisande när det gäller indirekta värden. Einstein sade ”not everything that can be counted counts, and not everything that counts can be counted”.

Hållbart nyttjande?

Ett intressant exempel från boken är undersökningen om ”baobabträdets” (apbrödträd, Adansonia digitata) roll för lokalbefolkningen. Projektets syfte var att undersöka en dödande svampinfektion (sooty mould) som drabbar många baobabträd när barken skalas av. Infekterade träd kan dö, ofta i samband med torka. Barken används bland annat för att göra mattor och andra fiberprodukter. Man studerade såväl svampens effekter på trädpopulationerna, värdet av produkterna som baobabträdets betydelsen för de fattigas inkomster. Undersökningen visade att barken hade stor betydelse för fattiga människors försörjning, men också att resursen överutnyttjas vilket leder till att träden blir färre. Angreppssättet belyser på ett tydligt sätt den direkta kopplingen mellan ekologi, ekonomi och samhälle.

Tvärvetenskap nödvändigt

Ett bra forskningsprojekt bör innehålla delar av disciplinära djupstudier samt en interdisciplinär syntes. Men det är inte lätt för forskare från olika discipliner att arbeta på tvärs, man måste passa ihop och utgöra ett bra ”team” om det ska fungera. Fortfarande bedrivs forskning i såväl Sverige som Afrika som enmansprojekt, vilka sällan leder till problemlösning. Detta är egentligen ganska konstigt eftersom mycket av dagens universitetsundervisning sker i form av så kallad problembaserat lärande. Om forskare ska kunna bidra till en hållbar utveckling behöver framtida projekt utformas på ett annat sätt, vilket är något som boken ger praktisk handledning i. Författarna menar att alla olika intressenters behov av skogen måste inkluderas i ett forskningsprojekt för att det på sikt ska kunna leda till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Ett aktivt deltagande av berörda intressenter i själva forskningsprocessen (s.k. participatory action research) är också nödvändigt. Ett stort problem är att bara ett fåtal forskningsråd finansierar tvärvetenskaplig forskning. När det gäller u-landsinriktad forskning går dock tendensen i rätt riktning, och Sidas u-landsforskningsråd avsätter idag medel för tvärvetenskapliga projekt.

Människan och biologin

Betydelsen av att se hela problematiken är central även nät en biolog studerar arter, artutbredning, förlusten av arter eller deras habitat. Om målet är att kunna bidra till att lösa problemen, dvs. att i framtiden både kunna bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden – måste biologisk forskning gå hand i hand med undersökningar av människans olika handlingar med hjälp av forskare från andra discipliner. Detta oavsett om man befinner sig i Afrika eller i Sverige. Tro mig – det är berikande att gå ut i landskapet i sällskap med exempelvis en ekonom, en samhällsvetare eller en arkeolog!