Skogens ekosystem-tjänster är långt fler än att bara leverera virkesråvara. Alla de omistliga varor och tjänster som skogen levererar är beroende av ett fungerande samspel mellan arterna och den omgivande miljön.

Foto: Annika Borg

Att få uppleva levande skogsekosystem där naturen fått råda i århundraden, till och med årtusenden, där biologisk mångfald frodas och människans påverkan är liten, är få förunnat. En stor del av landets befolkning kommer nog inte heller att någonsin få göra det, då skogsbruket har omvandlat majoriteten av vårt skogslandskap i grunden. Skogen är dock så mycket mer än bara de träd som växer där. Den är summan av den mångfald av de arter som lever i ett samspel som är avgörande för en väl fungerande natur och som gör att skogen kan fortsätta leverera alla de ekosystemtjänster som är omistliga för samhället.

Det finns värden som inte går att räkna i kronor och ören. Till exempel att få känna den magiska doften av en doftticka och få upptäcka den myllrande artrikedom som kan finnas i den döda veden av ett enda träd som fått leva länge och dö långsamt. Eller privilegiet när en familj med lavskrikor gör dig sällskap på din skogsvandring. När hjortronen som växer i skogen har mognat eller när du kan fylla din svampkorg känner du dig rik. Det här är värden som ännu finns, och som har funnits långt innan vi människor började manipulera naturen och bestämma vad som ska växa var.

Från vidsträckta naturskogslandskap med hög biologisk mångfald har vi gått till ett starkt fragmenterat landskap där vår skog delas in i ”bestånd”, och värdet räknas i kronor per kubikmeter – oavsett om det handlar om en granodling eller en variationsrik naturskog. Träden finns där och vi är så vana att se dem att vi inte längre verkligen ser dem. Alla kan skilja på en åker och en äng, och troligen kan de flesta skilja på en skogsodling och en naturskog. Men även om man stannar till och förundras över en riktigt gammal tall, är det nog sällan man stannar upp och funderar över hur det viktiga samspelet mellan den och en lång rad andra arter fungerar.

Men behöver vi verkligen veta allt detta? Räcker det inte med vetskapen att biologisk mångfald har en direkt koppling till funktionen av merparten av skogens ekosystemtjänster? Vi står just nu inför slutfasen av en total landskapsomdaning av skogslandskapet i Sverige, utan att veta vad detta kommer att leda till i framtiden. Majoriteten av skogens hotade arter kan inte bevaras genom annat än att deras livsmiljöer bevaras. Samtidigt fortsätter värdefulla skogar att förstöras när ”skogsbestånd” avverkas utan en större och övergripande landskapsanalys. Och även om man lämnar sju procent i hänsyn vid avverkning av en naturskog så har fortfarande 93 procent försvunnit, och nästa lämpliga livsmiljö kanske ligger långt bortom arternas möjlighet att sprida sig.

Skogen är så mycket mer än bestånd. Skogen är ett myllrande liv av växter och djur, och insikten om att den har ett skyddsvärde behöver återspeglas i hur den brukas. Människans rätt att nyttja vår gemensamma natur är förenad med ett stort ansvar att förvalta den väl i dag, i morgon och i framtiden.