En dag i november 1996 ringde en skogsvårdskonsulent på Skogsvårdsstyrelsen i södra Östergötland till en av skogsvårdsstyrelsens biologer i Linköping. Han hade hittat ett skogsområde som kanske kunde ha höga naturvärden. Han befann sig i skogen på Krogsfalls gård i Västra Eneby socken tillsammans med en markägare som planerade att slutavverka ett område för att finansiera en större investering i sin ladugård för mjölkproduktion. I det område som var aktuellt för avverkning fanns inga kända nyckelbiotoper. I närheten fanns dock flera mindre nyckelbiotoper som hittades under den nyckelbiotopsinventering som gjordes på fastigheten några år tidigare.

Nyupptäckt nyckelbiotop

Det visade sig att den planerade avverkningen var en mycket fin nyckelbiotop, en lövrik barrnaturskog på cirka åtta hektar. Markägaren gick med på att spara detta tills vi-dare och ett annat område på fastigheten utsynades för avverkning. Det nyupptäckta området rapporterades sedan tillsammans med de redan kända nyckelbiotoperna som ett förslag på naturreservat till länsstyrelsen.

Omgivningarna runt de kända nyckelbiotoperna inventerades av länsstyrelsen för att kartlägga fler nyckelbiotoper och tänkbara förstärkningsområden. En överenskommelse om ekonomisk ersättning gjordes med markägaren under 1998 och ett beslut om naturreservat på totalt 25 hektar fattades av länsstyrelsen i juni 2001.

Naturreservat och biotopskydd

Exemplet kan sägas illustrera det arbetssätt som utvecklats genom ett nära samarbete mellan Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland och Länsstyrelsen i Östergötlands län. Skogsvårdsstyrelsen har rapporterat cirka 130 områden med stora nyckelbiotoper eller ansamlingar av många små nyckelbiotoper till länsstyrelsen. Dessa utreds för närvarande av länsstyrelsen och utgör en del av underlaget vid urval av planerade naturreservat de närmaste åren. På samma sätt har länsstyrelsen systematiskt rapporterat ett hundratal okända nyckelbiotoper som man stött på vid reservatsbildning och olika inventeringar till skogsvårdsstyrelsen.

I Östergötland har vi ambitionen att dela upp skyddet av värdefull skogsmark så att länsstyrelsen bildar naturreservat av områden som har mer än fem hektar produktiv skogsmark, medan skogsvårdsstyrelsen bildar biotopskyddsområden av mindre områden. De flesta mindre nyckelbiotoper förväntas dock markägarna bevara på frivillig väg. Sedan vi började arbeta på detta sätt 1995 så har endast några få kända nyckelbiotoper skadats av avverkning i länet. Däremot har sannolikt många okända nyckelbiotoper avverkats, något som bara kan undvikas med fler inventeringar och ökade utbildningsinsatser.

Drygt en procent ska skyddas

Regeringens mål är att inom en tioårsperiod skydda 350 000 hektar produktiv skogsmark som naturreservat eller biotopskydd vilket utgör cirka 1,5 procent av landets produktiva skogsmarksareal. Arealen av samtliga kända och okända värdekärnor större än fem hektar (nyckelbiotoper och andra naturområden med höga naturvärden) på skogsmark inklusive sammanbindnings-/förstärkningsområden, utgör ungefär en procent av den produktiva skogsmarksarealen i Östergötland. De faller alltså inom vad som borde vara rimligt som Östergötlands del av regeringens tioårsmålsättning.

Akuta fall löses snabbt

Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen arbetar därför för att alla större värdekärnor ska bevaras. Detta innebär att avverkningshotade fall ibland måste redas ut även om de från början ligger längre ner på prioriteringslistan för skydd. Att hantera en del akuta fall tror vi är en förutsättning för att skogliga tjänstemän ska våga rapportera nya okända objekt utan att riskera att markägaren ska hamna i en situation där han varken kan avverka, på grund av att många virkesköpare ej tar emot nyckelbiotopsvirke, eller har möjlighet att få ekonomisk ersättning. Även samtliga mindre nyckelbiotoper behöver bevaras om miljömålet i Skogsvårdslagen ska nås.

Förståelse och respekt

Vårt arbetssätt bygger på att vi litar på att regeringen håller fast vid sina mål och att skogsbruket samarbetar och inte försöker sabotera processen genom att skapa akuta hot i en takt som myndigheterna inte klarar av. Vi har inte märkt av någon ökad frekvens av avverkningsanmälningar av nyckelbiotoper utan vi har tvärtom mött förståelse och respekt för vårt arbetssätt hos skogsägarföreningar och skogsbolag.