Intensiv jakt, uppodling av landskapet och konkurrens om betet mellan tamboskap och naturliga bytesdjur hör till de viktigaste orsakerna till gepardens tillbakagång. Världens geparder har en mycket snäv genetisk bas, vilket innebär att arten är dåligt rustad att anpassa sig till miljöförändringar.
Flest geparder i södra Afrika
I Namibia finns cirka 2 500 geparder. Tillsammans med bestånden i Sydafrika, Botswana och Zimbabwe utgör de två tredjedelar av den totala vilda populationen. Majoriteten av dessa individer lever utanför skyddade områden.
Arbetar för geparden
Cheetah Conservation Fund (CCF) bildades 1990 och arbetar för att säkerställa en framtida överlevnad för geparden och dess ekosystem. Då 95 procent av geparderna i Namibia lever utanför skyddade områden föll det sig naturligt att organisationens arbete inleddes där. CCF äger tre sammanhängande farmer på tillsammans 15 000 hektar, 23 mil norr om huvudstaden Windhoek. Verksamheten finansieras genom donationer.
Gepardens vanor studeras
En viktig del av CCF:s arbete består av forskning, där bland annat gepardens levnadsvanor studeras med hjälp av radiosändare. CCF bedriver genetisk och veterinärmedicinsk forskning i samarbete med universitet och djurparker runt om i världen, samt ansvarar för den internationella stamboken för gepard. Med det nyöppnade utbildnings- och informationscentret kan verksamheten riktas ytterligare mot skolor, farmare och allmänhet.
En del blir kvar
Vissa av de geparder som omhändertas kan inte återföras till det vilda. De kan vara för unga för att återintroduceras men även så svårt skadade att en introduktion tillbaka till vildmarken är omöjlig. Dessa individer blir tills vidare kvar i CCF:s vård och får stå som ambassadörer för arten i ett informativt och utbildande syfte.
Hundar skrämmer geparder
CCF bistår praktiskt med flyttning av vissa ”problemdjur” till lämpligare områden, samt med uppfödning och förmedling av vakthundar. Anatoliska herdehundar med ursprung i Turkiet har visat sig vara ett mycket effektivt skydd av tamboskap mot rovdjur.
Lokalbefolkningen involverad
Alla CCF:s aktiviteter sker i nära samverkan med lokalbefolkning och markägare. Attityder och viljan från farmarna att samarbeta med CCF är en förutsättning för att lyckas med att bevara geparden. Därför har stor energi lagts ned på att etablera så goda kontakter som möjligt med dessa människor.
Bytesdjur blir jakttroféer
De flesta namibiska farmer bedriver idag en blandad djurhållning i kombination med kommersiell troféjakt på vilda arter. Troféjakten ökar alltmer i betydelse vilket kan få en negativ effekt för geparderna i framtiden, då det är deras bytesdjur som jagas. CCF argumenterar för en större satsning på ekoturism -en alternativ nyttjandeform som på sikt kan ge bättre förtjänst för den enskilde farmaren.
Borås satsar på geparder
De senaste tre åren har Borås Djurpark medfinansierat CCF:s arbete för gepardens fortlevnad och gjort nysatsningar på parkens egna geparder. 1998 ställdes en anläggning på 7 000 kvadratmeter till förfogande för geparderna i Borås. Vi introducerade även parkens trubbnoshörningar till geparderna med ett mycket positivt resultat. Detta blev internationellt uppmärksammat då liknande samgång inte tidigare prövats i europeiska parker.