Det finns ett stort behov av åtgärder för att minska barriärverkan av väg- och järnvägsnätet för både friluftsliv och fauna. Studier visar att vägar allvarligt påverkar djurs möjligheter att vandra och nyttja landskapet. Vägarna hindrar såväl små som stora djur, vare sig de simmar, flyger eller går. Med ökande trafikvolymer och uppgradering av vägar och spår kommer barriärpåverkan att öka ytterligare.
Ny planeringsmodell för vägnät
Tyvärr saknas verktyg för att lokalisera och bedöma åtgärdsbehovet. Inför arbetet med en ny nationell vägplan behövs verktyg för att åtgärda barriärpåverkan i vägnätet. Forskningsprogrammet INCLUDE:s medverkan i detta arbete fokuserar på modeller för identifiering av åtgärdsbehov för större djur. Projektet har tre huvudkomponenter:
- Fastställda önskvärda tillstånd och riktvärden. När utgör en väg ett allvarligt vandringshinder för djuren och när uppstår åtgärdsbehov? Kunskapen är bristfällig och det finns inga tillståndsbeskrivningar. Dagens riktvärden för barriärpåverkan eller åtgärders effektivitet bygger därför i stort sett på antaganden.
- En geografisk modell för vägars barriärverkan. Modellen utgår bland annat från vägarnas utformning, viltstängsel och trafikmängd, samt förekomst av vägbroar som kan användas av djur. Modellen i sin pilotversion använder älg och rådjur som paraplyarter, men skall senare tillämpas även på andra djurarter. Ett GIS-gränssnitt för modellen tillämpas nu i Vägverkets alla regioner.
- Underlag till prioritering av åtgärder baserat på flera perspektiv, bland annat djurens rörelser, ekologiska korridorer, viltolycksrisk och naturvård.
Parallellt till GIS-modellen arbetar Vägverket med att kartlägga vägbarriärer för fisk, groddjur och utter. Projektet representerar ett nytt arbetssätt för naturvården, som gör det möjligt att integrera naturvärden i planeringen av infrastruktur. Arbetet kan dessutom ges en vidare tillämpning, genom att det kopplas till friluftslivets behov. Kunskaperna är ännu begränsade, men vissa väg- eller spårsträckor kan antas utgöra betydande barriärer för både djur och friluftsliv. Det är möjligt att utforma åtgärder så att de stärker både biologisk mångfald och landskapets rekreationsvärden.
Konkreta behov
Första preliminära resultat från Vägverkets region Mälardalen pekar på ett behov av 41 klövviltspassager. Av dessa behövs elva i C län, sju i D län, elva i T län och tolv i U län. Den totala kostnaden beräknas till 615 miljoner kronor. För hela Sverige uppskattas kostnaden ligga uppemot 1,5 miljarder kronor.
Här ska man notera att denna summa motsvarar de samhällsekonomiska kostnaderna av arton månaders klövviltolyckor. Enligt Vägverkets strategiska plan för år 2007–2015 skall de högst prioriterade åtgärderna vara genomförda år 2015. Andra viktiga behov som identifierats är att:
- Förbättra transportmyndigheternas geografiska databaser
- Uppdatera och korrigera väg- och brodatabaser
- Låta bristanalyser omfatta den framtida utvecklingen i både trafik och landskap
- Formulera konkreta inriktningsmål för att kunna bedöma åtgärdsbehovet
- Utveckla indikatorer och tröskelvärden
- Peka ut nationella och regionala ekologiska spridningskorridorer som hjälp för att säkerställa åtgärders framtida effektivitet
- Prioriteringar bör ske i samråd med andra samhällssektorer på lokal, regional och nationell nivå.