
Späd skorpionmossa är en karaktäristisk rikkärrsart. Foto: Kalle Mälsson
Att restaurera rikärr är svårt och kräver en kombination av åtgärder, visar en avhandling från Uppsala universitet.
Sverige har de största arealerna av rikkärr inom hela EU. I de här myrarna lever minst 160 rödlistade arter av olika sorters organismer, inklusive ett 70-tal som klassas som hotade. Under 1800- och 1900-talen har rikkärren till stor del dikats, vilket har lett till att många arter försvunnit helt.
– Ett problem är att spridningsavstånden mellan de rikkärr som finns kvar har ökat då många rikkärr omvandlats till skogs- eller jordbruksmark, och det försvårar återetableringen av arter. I avhandlingen visar jag hur man kan återföra rikkärrsmossor till restaurerade kärr med hjälp av små fragment av mossorna, berättar växtekologen Kalle Mälson.
– Att dämma diken för att återskapa hydrologin är en grundförutsättning. Men det kan också krävas andra åtgärder, till exempel slåtter eller bete i kombination med att man röjer bort träd och buskar, säger Kalle Mälson.