Boken är den första som tar ett helhetsgrepp på Europas kulturlandskap ur både en biologisk och historisk vinkel. Den är ett resultat av författarens resor i Europa under mer än trettio år och hans brinnande engagemang för att synliggöra de höga naturvärden som finns i kulturlandskapet.

– Ett av syftena med boken är att ge biologer och naturvårdare en bild av hur viktigt det historiska skeendet har varit för den natur och det landskap vi ser idag. Å andra sidan visar boken också för historiker och kulturmiljövårdare hur viktiga biologin och landskapets förutsättningar har varit för historiens förlopp, säger Urban Emanuelsson.

Krokiga vägar till dagens landskap

I naturvårdens barndom under 1900-talets första hälft framställdes ofta människans påverkan på naturen på ett förenklat sätt. Först fanns den rika och vackra naturen, sedan kom människan och förstörde. En del blev kvar av den ”ursprungliga” naturen, och de resterna försökte man skydda.

– Numera vet de flesta som arbetar med naturvård att sammanhangen är mycket mer komplexa, säger Urban Emanuelsson. Människan har visserligen utrotat en hel del arter, men hon har också gynnat många arter som har kunnat vidga sina domäner. Vägarna fram till dagens landskap och utbredning av olika arter har varit krokiga, och en mängd historiska skeenden har spelat avgörande roll.

Mot en hållbar landskapspolitik

Emanuelsson skildrar Europas landskapshistoria från äldre stenåldern till modern tid och dissekerar öppen mark som ett nyckelproblem för naturvården, utvecklingen från förhistoriska växter och djur till dagens arter, hur jordbruket introducerades, antikens kulturlandskap, beteskultur, utrotning och spridning av djur och växter och den politiska utvecklingen. Författaren pekar med fast hand på svagheter i nuvarande natur- och kulturmiljövård, ger idéer om möjliga styrmedelslösningar och visar på vägar mot en hållbar landskapspolitik inom EU.