Svensk naturvård i ett internationellt perspektiv var temat för årets Flora- och faunavårdskonferens. Den gick av stapeln på Ultuna den 25 april och lockade nästan 400 deltagare. Arrangör var ArtDatabanken.

Två av de frågor som kom upp under dagen var: Vad innebär våra internationella utfästelser och de konventioner vi ratificerat för den praktiska naturvården i Sverige? Vad medför vårt medlemsskap i EU för naturvården?

Svensk rätt släpar efter Förekomster av utrotningshotade arter räcker enligt svensk lag inte för att skydda ett område och behöver inte beaktas av koncessionsnämnd eller länsstyrelse.

– Man har negligerat att omsätta flera konventioner i svensk rätt, sadeJonas Ebbesson, jurist från Stockholm universitet.

– Av de fem viktiga konventioner som berör biologisk mångfald har Sverige fortfarande inte riksdagsbehandlat tre, fortsatte han.

Miljön får stryka på foten

Detta har inneburit att miljöintressen har fått stå tillbaka för exploateringsintressen vid olika rättsliga bedömningar. Exempelvis saknar 30 % av de våtmarker som utpekas i våtmarkskonventionen idag fortfarande rättsligt skydd.

Olika statliga verk (Banverket och Vägverket) har som svar på riksintressen för naturvård kontrat med att klassa ett stort antal områden som riksintressanta för kommunikationer. På detta sätt har bristen i samordningen mellan naturvårdslagstiftningen
och andra lagar utnyttjats.

– Det står således fullständigt klart att svensk rätt inte motsvarar de krav som konventionerna har ställt, avslutade Jonas.

Bättre i EU?

EU-medlemsskapet kan dock innebära en förbättring på sikt för den svenska tillämpningen av konventionerna, eftersom EU-lagstiftningen bättre har följt konventionerna. Detta kommer att framgå om någon tvistefråga tas upp i EU-domstolen.

Fågeldirektivet är ett av de få fall där rättspraxis har fastslagits i ett antal prejudicerande mål.

– EU:s rättspraxis bör utnyttjas bättre i naturvårdsmål, sade Staffan Westerlund, Uppsala universitet.

Foto: Björn Cederberg

Tretåig hackspett testart

– Tretåig hackspett kunde vara en bra art att testa i Sverige, menade professor Staffan Westerlund, Uppsala universitet.

– Om man kan visa att ett antal slutavverkningar hotar att allvarligt decimera arten, så kan man anmäla det till EU-domstolen. Den skulle då kunna stoppa dessa avverkningar, trodde Staffan.

Något att bita i för Naturskyddsföreningen och övriga naturvårdsaktörer!

Halva jätten grön!

Kulturlandskapets utarmning p.g.a. stordrift i öst och väst belystes av Urban Emanuelsson, CBM. Han beskrev EU som en grå jätte med ett grönt lillfinger. Liknelsen baserade han på att jordbruksbidragen används på ett direkt skadligt sätt för den biologiska mångfalden.

– Vi bör försöka få åtminstone halva jätten grön, uppmanade han.

Vi bör dela ansvaret för pärlorna i det svenska kulturlandskapet, men också känna solidaritet med att EUpengar används för att skydda andra intressanta kulturlandskap.

– Som turister får vi nog så fina upplevelser i t.ex. det spanska kulturlandskapet som i vårt eget, konstaterade Urban.

Natura 2000 – nätverk…

Natura 2000 är ett framtida europeiskt nätverk av skyddade naturområden, vilka är representativa för de naturtyper, som har listats i EU:s habitatdirektiv eller hyser arter som ingår i detta direktiv eller i fågeldirektivet.

Under vinterhalvåret har länsstyrelserna jobbat mycket hårt för att få fram underlag till Natura 2000-områden. 2 817 områden pekades ut av länsstyrelserna. Naturvårdsverket valde ut de 1 273 bästa, och lämnade dem vidare till regeringen.

- Av juridiska skäl kan vi inte i dagsläget få in annat än redan skyddade områden i Natura 2000, förklarade miljöminister Anna Lindh. Det hänger bl.a. på att vi inte har hunnit få fram några avtal med markägarna än.

Foto: Björn Cederberg

…eller såll?

Michael Löfroth, Naturvårdsverkets artenhet, hade svårt att dölja sin besvikelse över att regeringen sedan beslutade att endast de 553 områden, som redan är skyddade av naturvårdslagen, skulle få ingå i nätverket. Nätverket av skyddad natur kommer
alltså mera att likna ett såll.

Miljöminister Anna Lindh förklarade att det av juridiska skäl inte gick att göra på annat sätt i dagsläget. Manhade inte hunnit  förhandla med markägarna till de tilltänkta objekten. Förutsättningarna var sådana att endast säkrade områden kunde inkluderas.

Kan inte låsa beslut

– Det är till regeringen som en markägare kan överklaga om man inte kommer överens i markförvärvsfrågan, sa Anna Lindh. Därför kan inte regeringen först låsa fast ett beslut om reservat i EU.

Roger Olsson, som ledde utfrågningen, gick hårt åt miljöministern i denna fråga, men hon värjde sig väl, och menade att det säkert inte innebär några problem att successivt lägga till områden.