Från nyckelbiotopsinventeringen finns bara från södra Sverige närmare 15 000 fynd av drygt 130 rödlistade arter (inkluderar ej de sällsyntaste med mindre än 10 fynd). De flesta av dessa är lavar (60 procent), men svampar (15 procent) och mossor (15 procent) är också relativt väl representerade.
Ett första steg är att beskriva de miljöer där olika arter finns, vilket är viktigt eftersom flera av dessa arters miljökrav tidigare har varit relativt dåligt kända. En första sammanställning visar att många arter är knutna till lövskogar av olika typer, och att gamla levande (löv)träd och död ved (stubbar och lågor) är viktiga substrat för många arter. Mer detaljerade analyser kan t ex påvisa olika arters specialisering och om substratet är viktigare för en art än skogsmiljön i sig.
Vidare ska det undersökas om det finns grupperingar av nyckelbiotoper som hyser samma rödlistade arter, vilket kan vara användbart att veta i det praktiska naturvårdsarbetet. Vilka skogstyper behöver t ex skyddas för att de flesta av de rödlistade arterna som hittats ska kunna bevaras för framtiden? Andra intressanta frågor är om de signalarter som använts som indikatorer på förekomst av rödlistade arter fungerar, och vilka av signalarterna som är mest tillförlitliga.
Modellbygge
Analyserna av nyckelbiotopsinventeringen ingår som en viktig del i projektet “Analys och prediktion av biologisk mångfald” (se Biodiverse nr 2/99). Målsättningen är att “bygga modeller” som kan förutsäga var olika arter förekommer i landskapet. Att göra detta för ovanliga rödlistade arter är utan tvekan svårt, men samtidigt är det för dessa arter som det är av störst värde att kunna förutsäga var de förväntas förekomma.
Många andra spännande frågor ska förhoppningsvis också kunna få ett svar med hjälp av detaljerade analyser av det omfattande materialet från nyckelbiotopsinventeringen. Vissa analyser innebär en stor utmaning, eftersom inventeringen inte är en heltäckande artinventering i traditionell mening. Detta leder bl a till att traditionella statistiska metoder inte går att tillämpa.
Målet är att kunna förutsäga var olika arter förväntas finnas enbart med hjälp av tillgängliga kartor, data-baser och prediktionsmodeller – men dit har vi ännu en lång väg att vandra!
Åke Berg, Ulf , och Mikael Norén