De nya simuleringsmodellerna har gjort det relativt enkelt att sätta siffror på en populations risk för utdöende. Detta kommer att bli ett verksamt redskap i det framtida rödlistningsarbetet eftersom de nya hotkategorierna baseras på en siffermässig riskbedömning.

Oskar Kindvall har arbetat med riskanalys i sin forskning och med utveckling av analyserna. Han har varit anställd på ArtDatabanken under ett halvår för att analysera några av de rödlistade arterna.

– För mig känns det lite trivialt att bara sätta en siffra på risken för utdöende, om man jämför med allt annat som går att göra i simuleringsmodellerna. Den stora vinsten ligger i att kunna simulera alternativa skötselstrategier och naturvårdsåtgärder mot varandra för att se vilken åtgärd som får störst effekt, säger Oskar.

Ett exempel är sydlig kärrsnäppa. I analysen visar det sig att den har svårt att öka sin populationsstorlek även om arealen betad strandäng ökar. Anledningen är den stora bopredationen av bl.a. räv. Lärdomen är alltså att man inte bara tålmodigt ska fortsätta med hävden, utan att man också måste minska predationstrycket om man vill bygga upp en livskraftig population.

Många möjligheter öppnas

– Ett annat intressant användningsområde är att koppla populations-data till den naturtyp arten utnyttjar. Dynamiken mellan de olika delpopulationerna kan då varieras i olika landskapsmodeller. Just detta känns väldigt spännande att jobba med och här ser jag idag en väldig utvecklingspotential, säger Oskar.

Trots allt blir man inte klokare av modellerna i sig, utan det är fortfarande de genuina och inlevelsefulla observationerna i naturen som ger förståelsen för vad som verkligen sker. Simuleringsmodellerna är hjäpmedel som tvingar oss att strukturera informationen och som tydliggör de frågor som är viktiga att ställa.

– Jag har valt att göra riskanalyser för några olika organismer med varierande bakgrundsinformation, berättar Oskar. Några exempel är järv, sydlig kärrsnäppa, grön hedvårtbitare, boknätfjäril, ätlig groda och stor ögontröst. Liknande analyser har också genomförts på utter, varg, gölgroda och vitryggig hackspett.

Analyser matchar rödlistor

Glädjande nog är det ganska stor samstämmighet mellan dessa mer sofistikerade analyser och de mer intuitiva expertbedömningarna som ligger till grund för de nuvarande rödlistorna. Vi förväntar oss därför inte alltför drastiska omvärderingar av de flesta arters klassificering. Men med hjälp av PVA kommer vi att kunna koncentrera informationssökandet så att vi kan göra bättre prognoser och identifiera de viktigaste åtgärderna i arbetet med att bevara arterna framöver.