Miljöminister Andreas Carlgren svarar på Biodiverses frågor om regeringens mål och ambitioner för svensk naturvårdspolitik. Foto: Victor Brott
Vilka politiska frågeställningar kopplat till naturvård och biologisk mångfald anser du vara mest angelägna att arbeta med under den närmaste mandatperioden?
– Klimat och havsmiljö är regeringens prioriterade miljöfrågor. Klimat har varit i fokus under året, men vi rivstartade redan i vårbudgeten med att anslå resurser till insatser för havsmiljön på en nivå som inte funnits tidigare. Och vi nådde svenska framgångar när Östersjöländerna möttes i Helcom, bl.a. med ökad rening och fosfatförbud i tvättmedel. Det kommer att krävas krafttag mot övergödningen av Östersjön.
Under de kommande åren vill jag gärna medverka till att skapa en bättre förståelse för ekosystemtjänsternas betydelse, och dess koppling till biologisk mångfald och klimatfrågan.
Målet av om att ”hejda förlust av biologisk mångfald till år 2010” har – med något olika formuleringar – tagits på såväl global nivå (Johannesburg 2002), EU-nivå (toppmötet i Göteborg 2001, återupprepat vid flertal rådsmöten) och på nationell nivå (delmål 1 under miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv, taget av riksdagen 2005).
Hur ser du som miljöminister på 2010 som avstämningsår för biologisk mångfald? En del av de förändringar som regeringen har aviserat går tvärtemot målet. Kvarstår målet för svensk del?
– 2010-målen är ledande i det globala arbetet och EU-arbetet. Regeringen har hög ambition. Det nationella målet är under utvärdering tillsammans med övriga delmål, och vi ska noggrant pröva målen gentemot den utvärderingen. På många områden kommer man att märka skillnad i arbetssätt och höjd ambition, men vi har suttit för kort tid för att våra åtgärder ska slå igenom för att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010. De ekologiska processerna är långsamma. Om du tänker på åtgärder för levande skogar, så skulle åtgärderna för att det skulle vara realistiskt att nå målet satts in för länge sedan av den tidigare regeringen.
– En ökad medvetenhet om vikten av att bevara den biologiska mångfalden och betydelsen av fungerande ekosystemtjänster kan leda till en positiv utveckling där olika verksamheter tar mer hänsyn. Jag ser också fram emot att följa arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och hoppas att det ska kunna ge ett positivt genomslag.
Det tas nu initiativ för uppföljning av Millenium Ecosystem Assessment och det kommer att föras en välbehövlig diskussion om hur vi ska sätta nya mål i EU och globalt som är både realistiska och uppföljningsbara. Sverige kommer att ha en viktig roll i detta arbete som ordförande 2009.
Förlusten av biologisk mångfald ska stoppas. Ekosystemen måste kunna fortsätta att leverera livsviktiga varor och tjänster. Detta är avgörande för människans framtid, inte minst genom den betydelse ekosystemen har för samhällets förmåga att motverka klimatförändringen.
Sverige har jämfört med andra EU-länder varit mycket framgångsrikt i arbetet med att bevara naturbetesmarker. Tack vare miljöersättningssystemet har vi begränsat förlusten av biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Sverige skulle kunna agera för att sprida dessa erfarenheter i EU, särskilt när det gäller biologisk mångfald i jordbrukslandskap i nya EU-länder, t.ex. Rumänien och Bulgarien. Anser du att Sverige bör engagera sig i frågor om biologisk mångfald utomlands inom sektorer där vi har varit särskilt framgångsrika?
– Sverige är engagerat i frågor som rör biologisk mångfald utomlands, i första hand genom EU-samarbetet men också inom biståndsarbetet. Det här är ett viktigt arbete och en ambition för regeringen är att Sverige ska dela med sig av sina erfarenheter och öka exporten av sitt miljökunnande inom olika områden. Länder som har en ekonomi som växer ska inte behöva ta vägen över det miljödåliga om det finns miljöbra alternativ.
Hur mycket är jordbrukslandskapet är en fråga för miljöministern respektive jordbruksministern?
– Jordbruksproduktionen är en förutsättning för jordbrukslandskapets hävd och därmed även för att de arter som återfinns i denna miljö ska kunna bevaras. Ett jordbrukslandskap i ekologisk balans är också en förutsättning för ett långsiktigt hållbart jordbruk. Tiden är förbi när miljö enbart sågs som enskilt område. Inom alla politikområden behöver man ta miljöhänsyn. Jordbruket är viktigt för miljön, bl.a. de insatser mot övergödning av Östersjön som Sveriges lantbrukare står för.
Det finns starka samband mellan ekosystemtjänster, klimatfrågan och biologisk mångfald i tredje världen. Hur mycket kommunikation/samarbete har du med biståndsministern när det gäller att arbeta internationellt för att stoppa utarmningen av biologisk mångfald? Bedrivs det en diskussion mellan ministrarna om hur SIDA-medel skulle kunna användas på ett strategiskt sätt i detta syfte?
– Vi har många frågor som vi diskuterar regelbundet. En stor del av SIDA:s budget används för miljöåtgärder i tredje världen och dessa ska på bästa sätt bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Regeringen har presenterat en internationell kommission för att klimatsäkra biståndet, som också har betydelse för den biologiska mångfalden.
Avverkningen av våra sista ur- och naturskogar (som förvarande utgör 5-10% av skogsmarksarealen) bedöms av alla initierade forskare som den huvudsakliga orsaken till förlust av biologisk mångfald i skogen. Hur avser regeringen hantera det faktum att delmålet om områdesskydd för skogar som riksdagen har lagt fast inte kommer att nås?
– Vi arbetar för att pröva nya arbetssätt och former. Att målet inte skulle nås var ett arv från den tidigare regeringen. Nu har vi inlett arbetet med att utveckla områdesskyddet. Jag vill att det ska gå fort. Vi behöver skydda skyddsvärd skog. Länsstyrelserna har i sina regleringsbrev för 2008 fått i uppdrag komplettera genomförandet av den nationella strategin för formellt skydd av skog genom att även teckna olika former av avtal i avvaktan på slutligt beslut om skydd. På så sätt kommer vi i alla fall att ha säkrat värdefulla arealer även om de ännu inte är formellt skyddade.
Kommer regeringen vidta åtgärder för att förbättra underlaget om de frivilliga avsättningarna, så att även dessas bidrag till måluppfyllelse kan utvärderas?
– Frivilliga avsättningar med tillräckligt hög kvalitet är avgörande för möjligheten att uppnå miljömålet. Jag ser fram emot att återkomma tillsammans med jordbruksdepartementet om hur de frivilliga avsättningarna kan stärkas.
När regeringen nu drar ner på skogsskyddsanslagen, innebär det att man tar ett steg närmare att låta markägarna ta det ekonomiska ansvaret för skogsskyddet?
– Budgeten innebär att vi behöver pröva flera olika former. Markägarna har tagit en stor del av ansvaret genom de frivilliga avsättningarna. Statskontoret har ju i sin utredning lämnat förslag som rör det statliga skogsinnehavets roll i miljömålsuppfyllelsen. Vi kommer steg för steg utveckla arbetsformerna för skyddet.
Skötsel av skyddad skog kan vara gynnsamt för den kommunala ekonomin, t.ex. genom ökad turism & friluftsliv och arbetstillfällen till lokala entreprenörer. Har regeringen några planer på att öka anslagen till skötsel av skyddade områden?
– Vi behöver en bättre bild av detta och ger nu Naturvårdsverket i uppdrag att analysera kostnaden för skötsel.
I den senaste budgeten ser det ut som om man drar ner på anslagen till biologisk mångfald för att istället satsa på klimat. Samtidigt anser forskare att fungerande ekosystem är nödvändigt för att begränsa effekten av klimatförändringarna. Anser regeringen att detta är två olika saker, där biologisk mångfald måste betala för klimatarbetet?
– Nej. Så fungerar inte budgetarbetet. I budgeten gör vi en av de största klimatsatsningarna som någon regering gjort, helt i enlighet med våra prioriteringar. Att skjuta till ytterligare en miljard till biologisk mångfald, i en budget där den budgetposten redan tar nästan hälften av medlen, var helt orealistiskt. Vi behöver pröva nya vägar – det gör vi nu. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster kommer att vara avgörande för att klara klimatet.
Strandskyddet har utretts under en rad år. Det har stor betydelse både för friluftslivet och för växt- och djurliv. Kan du göra utfästelsen att strandskyddet inte kommer att urholkas/försämras under innevarande mandatperiod?
– Vi kommer inte bara att utreda, utan föreslå åtgärder som utvecklar strandskyddet. Vi ska utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar såväl behovet att skydda strändernas naturvärden på ett långsiktigt hållbart sätt som behovet av utveckling i hela Sverige. Vi ska vara rädda om strändernas värden både nu och i ett långsiktigt framtida perspektiv. Strandskyddet behöver reformeras för att bli mer flexibelt i förhållande till de lokala förhållandena och förutsättningarna. Men samtidigt är strandskyddet en nationell angelägenhet. Vi har därför redan gett beskedet att strandskyddet även i fortsättningen ska vara ett områdesskydd i miljöbalken.
På Miljödepartementet ligger sedan länge ett förslag om komplettering av biotopskyddsreglerna så att de även ska omfatta vissa vattenmiljöer. När kommer regeringen besluta om att införa biotopskydd för dessa miljöer?
– Vi har tagit beslut om kompletterande biotopskyddsbestämmelser. De träder i kraft nu i dagarna, 1 januari 2008.
Miljöministern har aviserat en proposition om områdesskyddet nästa år. Kommer du att bereda möjlighet för ArtDatabanken/Centrum för biologisk mångfald/Institutionen för ekologi vid SLU att tillhandahålla analyser och annat relevant kunskapsunderlag inför beredningen av denna proposition?
– Ja, jag angelägen om att få synpunkter och en bred förankring där företrädare från såväl forskarvärlden som från markägarorganisationer kan komma med betydelsefulla bidrag. Hur detta ska gå till får vi återkomma till, men vi ska ta tillvara de erfarenheter som finns.
ArtDatabanken samordnar sedan flera år statens stora satsning på det världsunika projektet ”Svenska artprojektet”, vilket bl.a. innefattar inventering och taxonomisk forskning om dåligt kända arter. Projektet inkluderar Nationalnyckeln – ett nationellt referensverk som beskriver alla Sveriges ca 50 000 flercelliga arter av djur, växter och svampar. Kommer du som miljöminister att inom regeringen verka för att denna satsning kommer att fullföljas?
– Det är en mycket stor insats som gjorts av ArtDatabanken, både vad gäller taxonomi och fortbildning. Vi har avsatt fortsatta medel för detta i budgeten.