Det finns fortfarande kulturer där människorna lever nära naturen och har kvar kunskapen om nyttjandet av växter.
På senare år har forskare och företag i väst börjat intressera sig för etnobotanik, människors traditionella nyttjande av växter. Forskarna vill ta tillvara den kunskap som fortfarande lever kvar. Förutom sökandet efter nya mediciner studerar etnobotanister många andra sätt att använda växter, tex till mat, skydd, kläder och i riter.
Etnobotanikern Paul Cox har levt flera år på Samoa för att studera samoanernas sätt att använda växter. På Samoa har medicin- och botanikkunskapen traditionellt funnits hos kvinnor. Precis som på många andra ställen håller deras kunskap på att försvinna genom att yrket dör ut. De yrkesverksamma är gamla och har få lärlingar.
Dryck mot gula febern
Medicinkvinnan Epenesa Mauigoa visade i mitten av 1980-talet Paul Cox hur man gör en dryck som botar hepatit (gula febern).
– Jag blev mycket fascinerad när Epenesa visade mig detta, berättar Paul Cox. Han hade tidigare kommit överens med National Cancer Institute (NCI) i USA att de skulle testa den farmakologiska effekten hos de växter som han samlade in på Samoa. Epenesa Mauigoas botemedel mot hepatit var gjord av innerbarken från trädarten Homalanthus nutans. När NCI testade barken upptäckte de till sin stora glädje att den innehöll ett ämne som i provrör gjorde att HIV-virus inte kunde infektera friska celler. Dessutom förlängdes livet på redan infekterade celler. Forskarna isolerade så småningom det verksamma ämnet: prostratin. Detta patenterades som ett antivirusmedel. Nu förhandlar NCI med läkemedelsföretag som vill utveckla läkemedel baserat på prostratin. Enligt avtalet ska hälften av alla eventuella intäkter gå till folket på Samoa.
– Detta är mycket viktigt för Samoa, säger Paul Cox, eftersom det minskar risken att samoanerna måste sälja sin skog till skogshuggare. Hela 80 procent av regnskogen på låglandet har redan försvunnit.
Ekokolonialism
– Vi västerlänningar har precis börjat inse att urbefolkningar ofta har en djup insikt i naturvård, säger Paul Cox. Han och CBM:s Thomas Elmqvist använde denna insikt när de hjälpte till att etablera flera regnskogsreservat på Samoa. Dessa sköts helt och hållet av byborna.
Tyvärr kan urbefolkningarna sällan göra sina röster hörda i miljödebatter och allt för ofta drabbas de av ”ekokolonialism” dvsderas intressen körs över i naturvårdens namn.