Starten var allt annat än munter. Internationella året för biologisk mångfald började dagarna efter COP 15, det stora klimatmötet i Köpenhamn som misslyckades med att fatta beslut om bindande åtgärder mot klimatförändringen. Ett bakslag inte bara för klimatet och möjligheten att enas över gränserna i miljöfrågor, utan också för den biologiska mångfalden. Klimatförändringar antas utgöra ett direkt hot mot en fjärdedel av jordens arter.
Desto större anledning att anta utmaningen som det innebär att FN utsett 2010 till den biologiska mångfaldens år. En positiv nystart blir det den 22 maj, då den biologiska mångfaldens dag firas över hela världen. Och i oktober är det upp till bevis, vid det tionde partsmötet under FN:s konvention om biologisk mångfald i Nagoya, Japan. Målet där är att ställa upp realistiska och mätbara mål för minskade mångfaldsförluster. Flera av texterna i det här numret av Biodiverse handlar om 2010-målen och fortsättningen. Torbjörn Ebenhard, Johan Bodegård och Ulf Gärdenfors ger tillsammans en bild av läget för biologisk mångfald både i Sverige och världen: orsaker till varför vi inte nådde målen och vilka nya som kan sättas upp. En genomgående synpunkt är att vi behöver mer kunskap. ”Det grundläggande problemet är att vi vet för lite om mångfalden för att verkligen kunna mäta om vi gör rätt saker”, skriver Johan Bodegård.
Per Alströms artikel Ett myller av arter bär syn för sägen: den okända mångfalden fascinerar. Till exempel resultaten från det svenska Malaisefälleprojektet som hittat 600 för vetenskapen helt nya arter. Då har man ändå bara grovsorterat de 40 miljoner insekter som samlats in. J-O Helldin lyfter en annan sida av vår inhemska mångfald: den vi tar för given. I Sverige möter vi stora däggdjur ute i landskapet, arter som på många andra håll bara finns i nationalparker. De är inte bara vackra att se på och en del av våra nationella identitet utan också nyckelarter i ekosystemen.
Artmyllret och de intrikata ekosystemen kan också ses som en hemförsäkring för mänskligheten. Maria Schultz och Fredrik Moberg skriver om kopplingarna mellan ekosystem, ekonomi och samhälle. Ömtåliga ekosystem gör människor utsatta.
Ofta är det vårt nyttjande av naturen som bestämmer förutsättningarna för mångfalden. Johnny de Jong visar hur skogsbruk kan skapa artrikedom i landskapet, till exempel genom att efterlikna naturliga processer. Tommy Lennartsson skriver om hur nyttjandet kan styra klimatförändringens påverkan på mångfalden.
Men vi kan också gynna biodiversitet så enkelt som att göra bättre val i livsmedelsbutiken. Ekologiskt, lokalproducerat och naturbeteskött (när man väljer kött) är några av Johanna Björklunds rekommendationer. Inom kort kanske man också kan välja några av de gamla köksväxtsorter som Fröuppropet samlat in. Lena Nygårds berättar historien om räddade arter som snart blir tillgängliga för odling. Nästa mål är att få ut sorter som Signes böna, gråärt från Solberga och Leksandslök på hyllorna i livsmedelsbutikerna. Ett litet men nog så gott steg på vägen mot ökad mångfald.