Främmande arter som kommer in i Sverige kan väcka mycket olika känslor. En spontant hitflugen vadare från östra Sibirien, t.ex. en skedsnäppa, skulle väcka stor positiv uppmärksamhet. Fågelskådare skulle vallfärda och trycket på t.ex. hyrbilsfirmor skulle bli stort. Visserligen är det högst osannolikt att två skedsnäppor skulle komma hit samtidigt och att de skulle häcka här är ännu mer osannolikt. Egentligen är det väldigt synd om en skedsnäppa som kom till Sverige, den hade säkert råkat ut för något missöde och orienterat fel, och snart skulle den kanske dö.

Andra fågelarter väcker inte bara positiva känslor, kanadagåsen introducerad här för ca 70 år sedan ses inte enbart som ett ”positivt faunatillskott”. ”Faunaförfalskning” säger en del ornitologer.

Fåglar är kanske mindre problematiska, snarare är det i sjöar och hav som de riktigt ”omstörtande” nykomlingarna kommer in. Knivmusslan som helt förändrat bottnen av Mälaren och marina organismer som kommit med ballastvatten kan verkligen vända upp och ner på djur- och växtsamhällena.

Som privatperson kan man också få klara problem med nyinkomna främmande arter. I Blekinge där jag permanent bodde under några år var ”mördarsnigeln”, alltså spansk skogssnigel, en art som verkligen kom att reta upp mig. Tidvis gjorde den trädgårdsodling inte minst grönsaksodling mycket besvärlig. Hur man än försökte dräpa sniglarna så kom det bara fler.

Det finns alltså stora och små problem när det gäller ”nya arter” i Sverige. Vissa invandrar spontant, andra förs hit med människans hjälp. Internationellt sett är ”nya arter” ett stort ekologiskt problem och framförallt är det de arter som människan ”flyttat” som ställer till det. I Sverige har inte problemet uppmärksammats särskilt mycket, det är mest enstaka exempel som ”mördarsniglar”, jättebjörnlokor och kanadagäss som väcker uppmärksamhet. Mer smygande och riktigt ekologiskt omstörtande främmande arter kanske vi missar att ta på allvar då vi kanske inte upptäcker dem så lätt. Vem spanar exempelvis efter nya plankton?

CBM har fått i uppdrag av regeringen att följa upp ett antal områden i biodiversitetskonventionen. Ett av dessa områden är just främmande arter.

Som ett led i detta arbete ägnar vi därför huvudsakligen detta nummer av Biodiverse åt att belysa problemen med de främmande arterna.