När binas surr tystnar, när fågelkvitter vi känner från vår barndoms somrar hörs på vintern och när skogarna är mer utsatta för stormar och skadegörare än någonsin förr, då vet vi att något är fel. Ensidigt brukad mark, spridningen av föroreningar och dramatiska klimatförändringar samverkar med överfiske, skövling och invasiva arter. Det bildar en giftig cocktail: En miljon arter riskerar utrotning. Mängden insekter, rovfisk och däggdjur krymper i en rasande takt. Planeten brinner.
Den utmaning vi står inför är inte mindre än så. Till vår hjälp har vi politiker i Sverige verktyg som statsbudgeten, myndigheterna och möjligheten att med lagens hjälp främja eller förbjuda. Vi har de svenska miljömålen, FN:s hållbarhetsmål, EU-åtaganden och Aichimålen. Dessa verktyg ska vi använda fullt ut.
Vi som vill agera har vetenskapen på vår sida. IPBES-rapporten har fått ett stort genomslag, liksom larmen om pollinatörers utsatthet och FN:s klimatpanel IPCC:s rapport om markanvändning. Under det senaste decenniet har en förståelse för den akuta situationen med klimatförändringarna spridit sig bland människor. Kanske börjar vi skönja konturerna av en bred debatt även om den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster? Det vore välkommet. Det skulle stärka möjligheterna att vidta kraftfulla åtgärder.
Biologisk mångfald i januariavtalet
Det politiska arbetet är påbörjat. Regeringen och dess samarbetspartier har tagit fram ett Januariavtal. Flera av punkterna handlar om den biologiska mångfalden. Vi slår gemensamt fast att insatserna för den biologiska mångfalden ska förstärkas. Från detta avtal vill jag särskilt lyfta fram tre insatser:
Ett åtgärdspaket för att stärka förutsättningarna för pollinatörer ska tas fram: Arbetet för att vända den skrämmande utvecklingen för pollinatörer får en rivstart genom en satsning på 70 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2020. En del av dessa pengar går till miljö-övervakning. Inte minst tack vare frivilliga insatser och medborgarforskning har vi ett utmärkt bidrag till arbetet med miljö-övervakning i Sverige, men mer måste göras. När det gäller situationen för pollinatörer har vi delvis blivit hänvisade till forskning från andra länder. Nu ska kunskapen om läget här hemma bli bättre. Budgetsatsningen går även till ett åtgärdsarbete. Den exakta formen för detta är inte beslutad ännu, men fokus kommer att ligga på praktiska åtgärder som ger konkreta resultat. Jag hoppas att många vill hjälpa till i detta arbete.
Det hållbara fisket ska utvecklas med åtgärder för att minska bottentrålning i känsliga områden i Sverige och EU: Alltför ofta pratar vi om biologisk mångfald å ena sidan, och hav å andra sidan. Naturligtvis står havet inför unika utmaningar som inte återfinns på land. Men förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster är minst lika akut under ytan som ovan den. Förvaltningen av våra hav måste vara ekosystembaserad. I Januariavtalet finns flera åtgärder för att miljöanpassa fisket. Inte minst handlar det om att skydda havsbotten från trålning genom ett generellt stopp för bottentrålning i skyddade områden.
Staten ska vara föregångare i hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn: Redan under förra mandatperioden påbörjade regeringen ett arbete med att öka naturhänsynen i det statliga skogsbruket. Då fick de stora markägarna Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk tydliga uppdrag om att arbeta med grön infrastruktur och kontinuitetsskogsbruk. I Januariavtalet sätter vi återigen fokus på vikten av stor naturhänsyn i det statliga skogsbruket där staten ska vara föregångare. Ett nytt Sveaskogsprogram ska tas fram.
Nu ökar natursatsningarna igen
När riksdagen röstade igenom Moderaterna och Kristdemokraternas budget för ett knappt år sedan innebar det ett dråpslag mot den svenska naturvården. Den utökade nyckelbiotopsinventeringen stoppades och anslagen för skydd och skötsel av värdefull natur nära halverades. Konsekvenserna blev högst kännbara för många naturvårdshandläggare och för länsstyrelsernas möjligheter att exempelvis rusta upp i naturreservaten och att bekämpa invasiva arter. Bland skogsägare fanns många som fick vänta på ersättning för att skydda värdefull natur.
Nu vänder det. Genom regeringens förslag till statsbudget för 2020 stärks återigen naturvårdsanslagen. Ytterligare 200 miljoner kronor ska gå till Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbete med att skydda värdefull natur, inte minst skogar. Regeringen går också fram med en satsning på 400 miljoner kronor för att stärka skötseln av skyddad natur, stärka arbetet mot invasiva arter, att bevara hotade arter, viltförvaltning samt restaurering och anläggande av våtmarker.
Ett ambitiöst globalt ramverk för biologisk mångfald
Runt 75 procent av jordens landareal bedöms vara påtagligt påverkad av människors aktiviteter. Frågan om biologisk mångfald och ekosystemtjänster är i allra högsta grad global. Nästa år äger en rad viktiga internationella möten om biologisk mångfald rum. Kronan på verket blir förhoppningsvis en överenskommelse om ett ambitiöst globalt ramverk för biologisk mångfald. Inom FN-konventionen om biologisk mångfald (CBD) pågår nu ett intensivt arbete med att förbereda inför det avgörande mötet i Kunming, Kina, i oktober 2020. Planen är att ramverket ska ersätta den strategiska plan som beslutades 2010 och som innehåller 20 så kallade Aichimål, inklusive det omtalade målet om att minst 17 procent av land och insjöar samt 10 procent havsområden ska skyddas till 2020. Inom detta arbete blir det avgörande att hitta en tydlig vision och mätbara mål. Parisavtalet har sitt 1,5 graders-mål. Vad är det som ska vägleda det globala arbetet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster under det närmaste decenniet? Denna fråga och många andra frågor och förhandlingar om biologisk mångfald kommer att uppta min uppmärksamhet under hela nästa år.