Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ha en aktuell översiktsplan. Under senare år har villkoren och förutsättningarna för den fysiska planeringen förändrats på flera sätt. Fysisk planering är inte längre först och främst ett led i genomförandet av bostadsbyggandet. Istället står nu miljöfrågorna i centrum. Dessutom påverkar internationaliseringen av många frågor i hög grad samhällsplaneringen.

Genom den lagändring i PBL som trädde i kraft den 1 januari 1996 förstärktes översiktsplanens roll. Planeringen har fått en vidgad uppgift i att förvalta och utveckla natur- och kulturlandskapet och den byggda miljön så att miljöproblem förebyggs och hushållning med mark, vatten, energi och råvaror främjas.

Den fysiska planeringen ska ses som ett led i en samlad politik för en hållbar utveckling – för att använda ord direkt ur proposition 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen.

Via översiktsplaneringen kan kommunerna utveckla medborgarnas engagemang kring livsmiljöfrågor och ekologiska och sociala frågor i den egna kommunen. Genom att ”tänka efter före” i den fysiska planeringen och samordna med insatser på andra områden finns det stora möjligheter att förebygga miljöproblem.

Ändamålsenliga strukturer

Utgångspunkten för den fysiska planeringen är att den ska främja en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Traditionen att analysera gröna strukturer har hittills varit outvecklad. I och med lagändringen 1996 har plan- och bygglagen lyft upp grönstrukturer jämsides med bebyggelse och kommunikationer. Det innebär en god förstärkning av gröna frågor.

Kraven på samverkan för att uppnå den för samhället bästa lösningen har också ökat. För att hitta hållbara lösningar behöver kommunerna ofta sätta in sina frågor i ett mellankommunalt eller regionalt sammanhang innan de egna besluten fattas.

Viktigt med grönska i staden

Naturområden och parker i städerna och dess omland är av avgörande betydelse för människors välbefinnande. Förutom betydelsen för rekreation, friluftsliv och naturstudier är de bärare av kulturhistoriska värden. De är viktiga delar i en stads uppbyggnad och ger identitet och karaktär åt stadsmiljön. Grönskan påverkar lokalklimatet och ger förutsättningar för att upprätthålla en biologisk mångfald. Det är dessutom inom odlings- och naturområdena i staden och dess närhet som de biologiska lösningarna på kommunaltekniska problem måste sökas. Ett bredare resonemang om kretsloppslösningar i samspelet mellan stad och landsbygd kräver att cirklarna vidgas till att innefatta ett vidsträckt omland till staden.

Ska hållbara grönstrukturer kunna vidmakthållas och utvecklas måste blicken alltså lyftas från det enskilda objektet till att se översiktliga samband och sammanhang. Planeringsunderlag av delvis nya typer kommer att behövas. De olika funktionerna ställer olika krav på hänsynstagande i planeringen. Detta behöver tydliggöras för att kunna beaktas vid beslut om mark- och vattenanvändning.

Parker och trädgårdar med höga historiska, konstnärliga, miljömässiga eller ekologiska värden kan numera skyddas mot förvanskning genom skyddsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Tidigare fanns möjligheten bara för värdefull bebyggelse.

Hushållningsbegreppet är vidgat

Naturresurslagens hushållningsbegrepp är i PBL vidgat till att förutom mark- och vattenanvändning även innefatta användningen av råvaror och energi. Ett ekologiskt hållbart samhälle kan inte uppnås utan att effektivisera användningen av naturresurserna samt övergå till förnyelsebara resurser. Med stöd i lagen kan t.ex. diskussioner föras om hur anläggningar och bebyggelse kan lokaliseras så att transportbehov minskas.

Miljö- och riskfaktorer

Översiktsplanen ska redovisa de allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om användning av mark- och vattenområden.

Till detta har nu ett obligatoriskt krav på redovisning av miljö- och riskfaktorer införts. Kommunen ska ta ställning till om det inom kommunen finns områden med särskilda miljöförhållanden som behöver beaktas vid planeringen. Det kan gälla bullerstörda områden, områden med höga halter av luftföroreningar, områden med föroreningar i marken eller områden som är särskilt känsliga för störningar. Även förhållanden och faktorer som kan ha betydelse för att åstadkomma kretsloppslösningar kan redovisas.

Riskfaktorer kan behöva redovisas för områden som kräver särskild uppmärksamhet. Det kan vara områden med skredrisk, översvämningshotade områden eller områden med verksamheter som innebär särskilda risker för omgivningen.

Underlag från länsstyrelser

Vilka miljö- och riskfaktorer som ska redovisas är kommunens eget val, precis på samma sätt som kommunen själv väljer vilka allmänna intressen som lyfts fram i planen.

Ett värdefullt planeringsunderlag för behandling av miljö- och riskfaktorer har nyligen tagits fram inom landets länsstyrelser i form av ”Strategier för regional miljö”, ofta förkortat STRAM. Dessa belyser miljösituationen och ger förslag till åtgärder. Dokumenten har utarbetats i samråd med kommunerna.

Krav på tydlighet

Översiktsplanen ska vara tydlig. Innebörd och konsekvenser ska kunna utläsas utan svårighet. Sambandet mellan den kommunomfattande planen och dess olika fördjupningar måste klart redovisas så att det inte råder någon tveksamhet om vad som är det giltiga beslutsunderlaget.

Konsekvenser ska analyseras

För första gången har det i PBL införts krav på att konsekvenserna av översiktsplanens förslag ska analyseras och beskrivas. Tidigare har krav på miljökonsekvensbeskrivningar endast funnits för program till vissa typer av detaljplaner. Detta krav har också vidgats till att gälla alla detaljplaner som medger åtgärder som innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser.

Vad gäller översiktsplanerna ska konsekvenser av planförslaget analyseras stegvis under planarbetets gång. Analyserna ska vara breda och belysa effekterna på miljön, hälsan, hushållningen med naturresurserna samt effekter på sociala och samhällsekonomiska förhållanden. Konsekvensbeskrivningarna ska redovisas såväl under samrådet som vid utställningen och utgör då en del av planhandlingarna.

Stärkt medborgarinflytande

Kraven på ett stärkt medborgarinflytande över samhällsutvecklingen har ökat. Till skillnad mot vad som gäller inom många andra områden har PBL särskilda regler om hur processen ska gå till. På detta sätt garanteras invånarna och andra berörda en möjlighet till påverkan och insyn i planeringen. Hur samrådsprocessen ska gå till får varje kommun ta ställning till från fall till fall.

Den lokala kunskapen och människors uppfattning om vad som är problem och möjligheter i den egna bygdens utveckling är ett värdefullt planeringsunderlag. Ett antal kommuner har vävt samman översikts planeprocessen med Agenda 21-arbetet. Engagemanget i Agenda-arbetet kan stimulera till bred medborgarmedverkan, vilket tillika är ambitionen i PBL.

Aktualitetsförklaring

Ännu ett nytt krav är att kommunfullmäktige ska ta ställning till översiktsplanens aktualitet minst en gång under varje mandatperiod. Samhällsutvecklingen, nya kunskaper och förändrade värderingar ger successivt nya förutsättningar för planeringen. När den gällande planen inte längre är till nytta som underlag för beslut behöver den ändras. Detta ställningstagande ändrar i och för sig ingenting i den gällande planen, men följs naturligt av ett beslut om vilka omarbetningar som behöver göras. Inför att frågan tas upp i fullmäktige är det ett lämpligt tillfälle för envar att bidra med synpunkter på kommunens översiktsplan och fortsatta utvecklingsplanering.

Planerna omarbetas

För närvarande håller ca 150 kommuner på att omarbeta sina kommunomfattande översiktsplaner. Nu när miljöfrågorna enligt lagen står i centrum för den fysiska planeringen finns det goda möjligheter att bidra med miljökunskap och att ge gröna frågor en ökad tyngd i avvägningarna i planen. Utnyttja möjligheten att påverka kommunens översiktsplan och bidra till hållbara planer!