Sedan år 2000 finns ett svenskt nationellt program för växtgenetiska resurser kallat POM – Programmet för odlad mångfald. POM utgör Sveriges åtagande gentemot FAO:s globala aktionsplan för de växtgenetiska resurserna och är en direkt följd av CBD:s artikel 6a. Genom programmet ska arbetet med att långsiktigt bevara och nyttja svenska kulturväxter samordnas och utvecklas bättre. CBM har uppdraget att samordna programmets olika aktiviteter.

Fem huvuduppgifter

POM omfattar fem stora arbetsfält som på olika sätt griper in i Konventionen om biologisk mångfald. Dessa inkluderar:

• Inventering, bevarande och arbete för ökad användning av kulturväxterna genom exempelvis odling och växtförädling (artikel 8 och 9 om bevarande).
• Att stimulera forskning om växternas släktskap och deras genetiska variation samt hur vi bäst bevarar och nyttjar dem när vi har denna kunskap (artikel 12 – om forskning och utbildning).
• Arbete som rör utbildning och information, vilket  är avgörande för hur programmet kommuniceras och tas emot bland våra målgrupper (artikel 13 – om utbildning och medvetandegörande).

Internationellt arbete, framför allt i Norden och närområdena, samt att på olika sätt medverka till att de nationella genresursprogrammen i Europa stärks och utvecklas (artikel 18 – om tekniskt och vetenskapligt samarbete).
Stöd till svensk positionering inför viktiga förhandlingar inom området.

Kulturväxterna inventeras

Foto: Linnéa Oskarsson

Vad har vi för unika och intressanta växter i landet som kan vara av värde för framtiden? För att ta reda på detta pågår just nu ett intensivt, landsomfattande inventeringsarbete. Det handlar främst om växter som tidigare inte har ägnats ett samlat intresse. Hit hör mångfalden av prydnadsväxterna som perenner, rosor och träd och buskar. Andra viktiga växter att inventera är köksväxter, fruktträd och vallväxter som timotej och klöver med ursprung hos oss i Sverige. Vilka växter som ska inventeras och i vilken ordning det ska ske behandlas i strategin för inventeringen, som arbetades fram under 2001 (Strategi för inventering av kulturväxter i Sverige. SJV Rapport 2002:8).

Hotade fröväxter

Överst - Foto: Linnéa Oskarsson, Nederst - Foto: Rune Bengtsson

Det första inventeringsprojektet, Fröuppropet, pågick 2002–2003. Uppropet spårade upp fröer av äldre sorters köksväxter, prydnadsväxter och spånadsväxter. Resultatet blev överraskande positivt. Mer än 250 fröprover sändes in från privatpersoner i alla delar av landet. De flesta av de insända fröerna var av trädgårdsärt, gråärt och olika bönor. Många av dessa baljväxter har hållits i odling under flera generationer inom en familj. Projektledaren Lena Nygårds samlade historier rörande odling och användning av några av växterna i skriften Vi odlade till husbehov (artikel 8j om att bibehålla traditionell kunskap). Under det innevarande Linnéåret kommer ytterligare en skrift om växter från Fröuppropet att publiceras med titeln Om ärter.
Allt insamlat frömaterial finns nu på Nordiska genbanken (NGB) i Alnarp där man har undersökt livsdugligheten hos fröet och odlat och jämfört de växande plantorna med kända sorter. Just nu förökas växtmaterialet för att sedan bevaras i frysboxar genom NGB:s försorg. Allt material dokumenteras i en inventeringsdatabas som är gemensam för POM och NGB. Informationen om sorterna kommer att finnas fritt tillgänglig på Internet, troligen med början under 2008 (artikel 17:1 – utbyte av information). Genom NGB kommer dessa gamla arvesorter så småningom att bli fritt tillgängliga för alla som önskar odla dem (artikel 15:2 – om tillträde till genetiska resurser). De nordiska länderna har redan genom den så kallade Kalmardeklarationen från 2003 förklarat allt material vid genbanken fritt tillgängligt.

Vad ska bevaras?

Hur bestämmer man sig för vad som är värt att bevara? För vårt vidkommande handlar det om sorter som har haft en dokumenterad odling i landet, som på olika sätt har visat goda odlingsegenskaper (härdighet, uthållighet, sundhet, avkastning, prakt) eller på annat sätt besitter unika egenskaper. För många av de odlade växtslagen kan man få en ganska god bild av det historiska sortimentet och vad som har lämpat sig väl i Sverige. För många av de inhemska arterna vet vi ännu alldeles för lite om till exempel genetisk variation för att kunna säga vad som bör bevaras. Sådan kunskap är en förutsättning för att få till stånd ett effektivt bevarande in situ. Inom POM pågår flera projekt som ökar vår kunskap på detta område.

En framtida nationella genbank

Det mest intressanta och värdefulla av det som växer i landet ska bevaras för framtiden. Syftet är att tillhandahålla ett sortiment som är tillgängligt för alla, både för dem som vill odla, forska eller bara njuta av växternas variation. Påsk- och pingstliljor, träd- och buskar, perenner, rosor, olika sorters frukt- och bärväxter, humle och många andra växter kommer därför om några år att bevaras i en nationell genbank (se figur nedan t. v.). Var någonstans de kommer att placeras och hur stora de blir är ännu inte bestämt. Den som får ansvaret för att hålla samlingarna måste vara kunniga och beredda på ett mångårigt åtagande. All spridning av förökningsmaterial kommer förstås att följa de internationella avtalen, men i förenklad form beroende på vem som är mottagare.

Lokala samlingar

Utgångspunkten för det långsiktiga, hållbara bevarandet och nyttjandet av kulturväxterna är att det ska finnas en central samling med kopior av växterna i lokala samlingar i olika delar av landet. Den centrala samlingen ska ha som huvuduppgift att på ett rationellt sätt bevara och tillhandahålla förökningsmaterial av växterna. De lokala samlingarnas uppgift blir att i första hand visa upp växter med lokal anknytning och med intressant kulturhistoria, vilket blir ett kraftfullt sätt att öka förståelsen och acceptansen hos allmänheten (artikel 13).

Det finns redan idag lokala samlingar av äldre fruktsorter, kallade klonarkiv. Flera av dessa är placerade på populära publika platser som exempelvis friluftsmuseer och botaniska trädgårdar. Under våren 2007 publiceras en skriften Här bevaras våra svenska fruktsorter, som beskriver de fjorton svenska klonarkiv som finns idag.