Mellan Södertälje och Trosa i Sörmland ligger några av Sveriges mest övergödda vattendrag.
– Kyrksjön och Lillsjön är i princip döda, säger Anna Calo på kommunägda Telge Nät. Hon projektleder ett initiativ där toalettvatten från enskilda avlopp återanvänds som åkergödsel. Avloppsvattnet transporteras först till en gödselbrunn där det behandlas med urea i en process som kallas ureahygienisering.
– Det ökar pH-värdet och dödar skadliga mikrober. Tekniken har utvecklats vid SLU i Alnarp, berättar Anna Calo.
I oktober spreds för första gången växtnäring från renat toalettvatten på en åker strax utanför Hölö. Och intresset är stort.
– Vi har haft studiebesök från Naturvårdsverket och kommuner i hela Sverige. Vi har även utbyte med en kommun i Schweiz, flikar Anna Calo in.
Fosfor på upphällningen
Vattendragen kring Hölö med närliggande Stavbofjärden är extremt belastade av övergödning från jordbruk och enskilda avlopp. För att lösa problemen har Södertälje kommun antagit en kretsloppspolicy där minst 90 procent av fosforn ska återföras till jordbruket. Policyn ligger i linje med Naturvårdsverkets kampanj Små avlopp ingen skitsak.
Men en minst lika viktig faktor är att brytbar fosfor som global resurs håller på att ta slut. En avhandling från Linköpings universitet i år konstaterar att fosforbrist hotar matproduktionen på sikt om inget görs.
– Vi måste återföra fosforn, det går inte att fortsätta med deponering och övergödning. Det handlar om framtida samhällsbyggnad, säger Anna Calo med eftertryck.
I det femtonde miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö slås fast att senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.
– Det här projektet knyter ihop kretsloppstänkande med miljömålen, menar Anna Calo.
Blågröna alger
Foto: B. Ekberg/Megapix, J. Wikström/Johné
System för säkert slam
Det finns cirka 30 000 enskilda avlopp i Mälardalen som är i så dåligt skick att de bidrar till miljöproblem som algblomning. Testerna som nu pågår i pilotanläggningen i Hölö ligger till grund för den storskaliga anläggning som ska byggas under 2011. Där kommer parallella system att ureahygienisera och våtkompostera toalettvatten. Man planerar även för att gartantera slammets säkerhet.
– För vanligt avloppsslam finn redan certifieringssystemet REVAQ. Vi vill upprätta ett nationellt kvalitetssäkerhetssystem för slam från enskilda hushåll, där tungmetaller inte är något problem, förklarar Anna Calo.
En förutsättning för att projektet ska lyckas är att lantbruksföretagare ser detta som en miljösäker kretsloppslösning, och att det finns tillgång till lokalt avloppsvatten i slutna tankar från närliggande hushåll. Om det blir en framgång eller ej får framtiden utvisa.