TEMA: URBAN MILJÖI Sverige finns det än så länge inga tydliga krav på att exploatörer ska kompensera för förstörd natur. I Tyskland har sådana krav funnits sedan 1970-talet.

– Det borde vara ett självklart krav att exploatörer som förstör miljön ska genomföra motsvarande miljöförbättrande åtgärder, säger Erik Skärbäck,landskapsarkitekt på SLU, Alnarp.

Erik Skärbäck har under 1990talet arbetat i Tyskland. I tysk byggnadslag har det funnits krav på att balansera ingrepp med kompensationsåtgärder sedan 1976 och i naturvårdslagen sedan 1987. Det fungerar utmärkt, enligt Erik Skärbäck. Den tyska lagen säger att ingrepp i natur- och kulturlandskap i samband med byggande och annan exploatering ska undvikas, minimeras, utjämnas, eller i sista hand kompenseras med miljöförbättrande åtgärder. I Sverige finns ännu ingen sådan lag, men något liknande kan komma att införas i den nya miljöbalken.

Naturvärden balanseras

När ett projekt planeras i Tyskland tvingas tekniker och ”gröna” fackmän från både exploatör och myndighet att tidigt reda ut hur en balans av naturvärdena kan uppnås om projektet genomförs. Olika metoder har utvecklats för att beskriva naturvärden och värdera ingrepp.

Vid värderingen utgår man från fem resurskategorier: mark, vatten, biotoper, landskapsbild (inklusive kulturhistoria) och luft (klimat, buller). De åtgärder som krävs skall genomföras av exploatören. De prissätts och exploatören binds att beta-la. Kompensationen sker i första hand på den aktuella platsen, i andra hand någonstans i närheten. Ett exempel på kompensationsåtgärd är att ett stort träd i en allé kompenseras genom att flera nya träd planteras i närheten.

Genom kompensation på olika sätt kan landskapet restaureras och nya biotoper skapas.

– Balanseringsprincipen ger en möjlighet att rensa upp i det postindustriella samhället, säger Erik Skärbäck. Vårt gröna vardagslandskap ska inte behöva naggas i kanterna och krympa, snarare öka, menar han.

Asfalten grönskar igen

Ett aktuellt tyskt exempel är ett projekt vid Potsdammer Platz i centrala Berlin, där det byggs nya kvarter och en tunnel, Tiergartentunneln. Där balanseras naturingreppen bland annat genom nya parkstråk, gatuplanteringar och nya träd. Ersättningarna gjordes inom området eller på annat håll i centrala Berlin. På flera gamla skolgårdar bryts asfalten upp för att skapa ny grön mark.

– Berlin är en mycket grön stad, tack vare sådana här åtgärder, berättar Erik Skärbäck.

Svenska pionjärer

I Lomma kommun har man inspirerats av tysk lag. Där har man tagit fram Sveriges första naturresursbalanserade detaljplan. Den ska säkerställa miljövärden och leda till investeringar i miljöuppbyggnad.

Till en början inventerades och värderades området, som är ett villa och radhusområde, delvis beläget i ett skogsparti. Sedan justerades befintliga utbyggnadsförslag för att undvika och minimera negativa effekter. Nästa steg var att balansera oundvikliga intrång med kompensationsåtgärder, vilka säkrades genom bestämmelser i detaljplanen.

Svenskt lagförslag på gång

EU:s krav på det här området är ganska försiktiga enligt Erik Skärbäck.

Deras förslag på kompensationskrav berör endast områden av internationellt intresse, t.ex. vissa särskilt fågelrika våtmarker.

Drygt 20 år efter lagens första genomförande i Tyskland har nu svenska miljödepartementet utrett frågan och ett förslag är ute på remiss, bl.a. hos CBM.

Likhet inför lagen

Enligt det svenska förslaget skulle kompensation endast krävas inom vissa områden med särskilt värde ur miljösynpunkt. Men Erik Skärbäck efterlyser likhet inför lagen för alla slags natur- och landskapsområden.

– Kompensationskraven bör gälla överallt, precis som i Tyskland, säger Erik Skärbäck.

– Även på landsorten och de mest perifera områdena i glesbygden kan naturligtvis viktiga funktioner skadas. Om ingreppen är små så är å andra sidan även kompensationskraven små. Dessutom underlättas planprocessen om samma procedur tillämpas vid alla ärenden.

Avskräckande lag?

Urban Emanuelsson på CBM håller med om att lagen om kompensation ska gälla för alla områden.

– Vad som dessutom är väldigt viktigt med den nya lagen är att den inte får göra det lättare att exploatera natur, säger Urban Emanuelsson.

– Om detta framhålls, kommer lagen att bli ett bra och tydligt styrmedel i kommunernas planeringsarbete, säger han.

Förhoppningen är att lagen kommer att ha en avskräckande verkan på exploatörer, så att alla tänker efter före de tar ett område i anspråk. Ju mer ett område är värt, desto svårare blir det för exploatören att kompensera och då väljer man förhoppningsvis ett annat område.