Hongvallens låga, torvtäckta fäbostugor ligger i Mittåkläppens fäbodområde i Härjedalen där levande fäbodsväsen funnits kvar in i sen tid. I bakgrunden Mittåkläppens mäktiga och säregna silhuett. Foto: Siw Muskos
Hävden av fjällens ängsmarker har nästan upphört och många växter, svampar och fjärilar håller på att försvinna. Ett exempel är Nordvästra Härjedalen där turistkonjunkturen är glödhet och en fjällstuga kan betinga miljonbelopp, samtidigt som fäbodarna och deras miljöer förfaller. Hur ska turism, lokal utveckling, kulturminnesvård och biologisk mångfald kunna gå hand i hand? Med EU:s nya landsbygdsprogram finns förutsättningarna.
Hävden av återstående norrländska ängsmarker har en speciell problematik beroende på stor avfolkning och nedläggning av jordbruk. Helt nya och kreativa grepp behövs för att rädda kvar ängar och deras biologiska mångfald. Det gäller fjällängar, brunkullaängar och många hackslåttmarker i skogslandet. Med moderna redskap, t ex en minitraktor med slåtterbalk framtill och gräsuppsamlare baktill, borde slåtter enkelt kunna läggas ut på entreprenad till områdets lokala lantbrukare/företagare. Låt länsstyrelsefolk, turistföretagare och jordbrukare tillsammans bilda föreningar som värnar om gamla ängar och fäbodar. Myskoxar i all ära men även gamla fäbodar och fäbodkultur är prima turistobjekt.
Den 1 januari 2007 inleds ett nytt landsbygdsprogram för stöd och ersättningar till landsbygden. Det ska bl a främja miljö, tillväxt, företagande, lokalt engagemang. Nu finns chansen att på nya sätt och med entreprenörskap finansiera kvalitativ hävd av landets fjällängar!
Mittåkläppens fäbodområde är landets största i fjällterräng. Jag anser att det borde vara förstahandsobjekt för en sådan satsning! Fäbodarna ligger i renbetesland, ägs redan av staten och ingår i riksintresseområde för naturvård, friluftsliv och fäbodväsende.
För trettio år sedan var många av fäbodarna ännu i bruk. En vandring längs ”fäbodturen” idag visar på tragiskt förfall. De gamla fäbodstigarna har börjat ersättas av makadamprydda vägar och fäbodar förvandlas till moderna sommarstugor med gräsmattor. Hongvallen är dock en pärla med välbevarade byggnader, välhållna grå staggängar och betad fäbodskog. Här gör lantbrukarfamiljen Hjorth en kulturhistorisk insats! En annan aktiv och intresserad mjölkbonde har betande kor vid Hamrafjället på uppdrag av länsstyrelsen.
Blårödling (bilden) ingår tillsammans med fagervaxing och praktvaxing i Naturvårdsverkets nya åtgärdsprogram för bevarande av ängssvampar. De tre rödlistade svamparna finns på ogödslad slåtter- och naturbetesmark. De har minskat kraftigt i Sverige på grund av upphörd hävd med åtföljande igenväxning. Foto: Bengt Petterson
Under hösten 2006 inventerade nära hundra mykologer inom Sveriges Mykologiska Förening svampfloran i Härjedalens storslagna fjällvärld. De återstående fäbodängarna i området visade sig hysa både ovanliga och för landet nya arter t ex rödskivlingarna Entoloma glaucobasis och E. huijsmanii. På de grå ”härabackarna” växte bl a den pampiga ängssvampen blårödling (E. madidum), förr vanlig men idag en rödlistad raritet.
Låt oss använda de nya stödformerna på ett klokt sätt för att ge förutsättningar för överlevnaden av både blårödling och fäbodskultur i våra fjällområden!