Under det senaste året har ArtDatabanken tillsammans med länsstyrelserna i Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län tagit fram underlag och utvecklat metoder för naturvårdsarbete på landskapsnivå i ett avgränsat område i östra Småland. Ett viktigt mål med projektet är att få fram ett gemensamt planeringsunderlag. Det ska kunna användas av länsstyrelserna, Trafikverket, skogsnäringen, kommunerna och andra som arbetar med att öka och bevara den biologiska mångfalden i landskapet.
Ett annat syfte är att hitta nya arbetssätt där landskapet står i fokus och alla tillsammans arbetar mot gemensamt uppställda mål. Fokus ligger på möjligheterna att stärka den gröna infrastrukturen genom skötsel- och restaureringsåtgärder . På så sätt kan ett mer funktionellt landskap skapas, med sammanhängande nätverk av viktiga livsmiljöer så att arternas möjlighet till långsiktig överlevnad ökar. ArtDatabankens främsta uppgifter är att ta fram ett GIS-baserat planeringsunderlag och rekommendationer för lämpliga åtgärder utifrån ett landskapsekologiskt perspektiv.
Traditionellt är naturvårdsarbetet fokuserat till naturreservat och andra skyddade områden. Efter att arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter tog fart 2004, arbetar naturvården med hotade arter i vardagslandskapet. Det intensiva artinriktade arbetet har lett till ökad kunskap om såväl enskilda arters ekologi och krav som arternas förekomst i landskapet. Vikten av riktade skötselåtgärder inom alla samhällssektorer för att vi ska kunna stoppa utarmningen har blivit alltmer uppenbar.
Den biologiska mångfalden är i dagsläget koncentrerad till mindre, ofta isolerade delar av landskapet, samtidigt som produktionslandskapet i stort hyser liten eller mycket begränsad biologisk mångfald. En av många utmaningar är att knyta samman isolerade förekomster av hotade arter så att det bildas fungerande populationer på landskapsnivå. För att lyckas med detta krävs grundläggande kunskaper om var i landskapet arterna och deras livsmiljöer finns.
Ett första steg har varit att samla ihop och visualisera alla artfynd* (figur a). Rapporterna är ojämnt fördelade över landskapet och styrs i hög grad av avstånd till tätorter och vägar. Ett mera oväntat mönster är den låga rapporteringen från våra naturreservat (figur b). Det som en gång i tiden ansågs vara våra finaste naturområden faller inte ut i landskapsanalysen!
Sambandet mellan antalet rapporterade arter och mängden rödlistade arter är inte heller särskilt starkt (jämför a och c). Den troligaste förklaringen till detta är att rödlistade arter rapporteras i högre grad än vanliga arter. Oavsett anledning finns goda skäl att vara försiktig när man analyserar den totala artstocken inom ett område.
I skrivande stund tar vi fram underlag och analyser av förekomsten av insekter i torrängsmiljöer. Genom att jämföra förekomsten av dessa arter med tillgången på lämpliga livsmiljöer utifrån bedömda jordartsförhållanden och marktäckedata vill vi identifiera var i landskapet det finns förutsättningar för fungerande metapopulationer och var det finns definitiva utbredningsluckor (figur d). På detta sätt hoppas vi kunna identifiera prioriterade områden för skötsel och restaurering, till exempel i form av rekommendationer om vägkantsslåtter till Trafikverket.