Trafikbuller åtgärdas idag så gott som bara i bebodda miljöer. Men trafikbuller påverkar inte bara människor! Även vilda djur som fåglar, grodor och fladdermöss kan påverkas, vilket har berörts i tidigare nummer av Biodiverse (nr 2/09). Effekterna visar sig som försämrad reproduktion, ökad dödlighet och minskad populationstäthet. Detta kan förväntas hända längs vägar som trafikeras av mer än 5000 fordon per dygn i en hastighet på minst 80 km/h. Tillgänglig forskning pekar på att mer än hälften av fågelarterna kan påverkas längs de mest trafikerade vägarna, och ofta drabbas arter av särskilt naturvårdsintresse (se faktaruta).
Även friluftslivet kan påverkas negativt av trafikbuller, så här går naturvårds- och rekreationsintressen hand i hand. Trots detta fortsätter vi att sprida trafikbuller i landskapet i en allt större utsträckning, och det saknas mål och medel för att minska denna miljöpåverkan.
Ny metod mäter biotopförlust
En anledning till att inget görs kan vara att det inte finns någon praktiskt tillämpbar metod för att peka på problemets storlek eller för att hitta särskilda konfliktpunkter i vägnätet. Inom TRIEKOL-programmet har vi därför utvecklat en sådan metod. Den går ut på att kartera och bedöma överlappet mellan värdefulla fågelområden och en ”effektzon”, det vill säga ett område inom vilket trafikbullret ligger på nivåer som förväntas påverka fågellivet negativt.
I metoden antas olika bullernivåer motsvara olika försämring av biotopkvalitet för fågellivet – vid 45-50 dB(Aeq) är försämringen 10 %, vid 50-55 dB är försämringen 30 %, och över 55 dB 70 %. Kvalitetsförsämringen räknas om till en effektiv biotopförlust, det vill säga hur mycket totalt förlorad biotop kvalitetsförsämringen motsvarar.
Effektzonen stor som Örebro län
Effektzonen kring det existerande vägnätet omfattar idag ungefär 1-2 % av Sveriges yta, en låg andel eftersom landet som helhet ännu är relativt lågtrafikerat. I exemplevis Holland är motsvarande andel cirka 20 %. Men Sverige är å andra sidan ett stort land, så även den låga procenten utgör en ansenlig yta; cirka 8000-9000 km2 eller motsvarande hela Örebro län (vilket faktiskt råkar vara en ungefär lika stor yta som 20 % av Holland). Och i de mest trafikintensiva storstadsregionerna är en ansenlig andel av landskapet bullerpåverkat.
Många hektar men få lokaler
Trafikbullret motsvarar en effektiv förlust av åtskilliga hektar av viktiga fågelbiotoper, exempelvis mer än 600 hektar fågelsjöar och drygt 16 000 hektar gräsmarksområden (se tabell). En huvuddel av den samlade förlusten härstammar från relativt få platser, kanske en handfull i varje län, där särskilt värdefulla naturområden ligger nära högtrafikerade vägar. Mycket av denna miljöpåverkan skulle alltså kunna elimineras med bullerminskande åtgärder på utvalda vägsträckor. Ett alternativ är att vidta kompenserande biotopskötsel på annan plats i landskapet. Målet måste vara att säkerställa gynnsam bevarandestatus för påverkade arter och miljöer.
ljusblått.