De generella förändringarna av EU:s jordbrukspolitik CAP är att den to-tala jordbruksbudgeten minskas något och att prisstöden till jordbruket stegvis minskas, samtidigt som direktstöden ökar. En annan nyhet är att det blir möjligt att koppla bidragen till miljövillkor.
I nya CAP kommer det också att finnas en landsbygdsförordning där nio olika program ska samlas (program för miljöstöd, stöd till mindre gynnade områden, investeringsstöd, startstöd, utbildningsstöd, skogsstöd, stöd till förädling, marknadsföringsstöd samt mjölkpension). Många av stöden ska ta form på nationell nivå och Sverige ska redan i november i år ge sitt förslag till utformning.
Urvattnad jordbruksreform
Naturskyddsföreningen (SNF) tycker inte att jordbruksreformen går tillräckligt långt för att förändra jordbruket mot långsiktig hållbarhet.
– Om inte intensifieringen av jordbruket bromsas inför utvidningen österut riskerar stora biologiska värden att gå förlorade i de östeuropeiska medlemsländerna, säger Gun Rudquist, SNF. Föreningen efterlyser bl a fler miljöstyrmedel, att obligatoriska miljövillkor kopplas till direktstöden samt att olika delar av jordbruket integreras så att miljöhänsyn tas överallt.
Miljöstödet i Sverige
Jordbruksverket ansvarar för den pågående utredningen av ett nytt miljöprogram för jordbruket i Sverige. Utredningen görs av Karl Olov Öster (numera generaldirektör för Fiskeriverket) som till sin hjälp har ett sekretariat bestående av sakkunniga från bl a Naturvårdsverket, SNF, WWF, LRF och Ekologiska Lantbrukarna. Den 30 juni i år ska utredningen vara färdig för en remissrunda. Programmet ska träda i kraft första januari 2001.
Man utreder två olika budgetalternativ: dels det nuvarande på 2,8 miljarder kr, dels en sänkning till 1,8 miljarder. Den centrala uppgiften är enligt regeringens direktiv att röja upp bland krångliga regler och bland den förrvirrande mångfalden av delvis överlappande delprogram. Kritiken mot det befintliga programmet har ju till stor del gått ut på att systemet är för krångligt och regelstyrt. Utredningen är alltså ännu inte klar men den tycks bl a komma att innehålla förslag till förenklingar av olika stödformer samt ett något förändrat stöd till betesmark och kulturvärden.
Förslag från WWF
Ett av de sakkunniga organen, WWF, har gjort ett förslag till nytt stödprogram för biologisk mångfald och kulturmiljövärden (se även Biodiverse 2/97). Viktigast är enligt WWF att förslaget är ”enkelt, flexibelt och målinriktat” med utrymme för regional tillämpning.
Förslaget går ut på att skapa ett generellt basstöd för skötsel av slåtter- och betesmarker. Detta ska vara enkelt att söka och bygga på arealen gräsbärande mark som uppfyller vissa grundvillkor. Förutom basstödet vill WWF ha en tilläggsersättning i form av ett s k toppstöd. Utöver basstödets grundvillkor ställs då ytterligare kvalitets- och skötselvillkor, allt efter lokala behov.
Miljönyttigheter
I ett längre perspektiv anser bl a Naturvårdsverket att miljöprogrammet i första hand ska ersätta kollektiva miljönyttigheter såsom att bevara och utveckla odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Minskningen av jordbrukets miljöbelastning ska bekostas av näringen själv.
När det gäller natur- och kulturmiljövärdena förordar Naturvårdsverket ett system som liknar WWF:s.
Naturvårdsverket anser också att ersättningen till utrotningshotade husdjursraser och kulturväxter bör utökas till att omfatta samtliga utrotningshotade djurraser som hållits som tamdjur samt kulturväxter, inklusive åkerogräs.
Satsa på rådgivarna
– Även vi står bakom WWF:s förslag om basstöd och toppstöd, säger Urban Emanuelsson, CBM. Han framhåller vikten av ordentliga skötselplaner för de områden som får stöd samt anpassning av detaljregler till regionala/lokala behov. Det är också viktigt att det finns tillräckligt med kvalificerade och utbildade rådgivare som är kunniga inom alla delar av naturvård/biologisk mångfald samt kulturmiljöfrågor.