Vägkanterna är betydelsefulla för den biologiska mångfalden och en del av kulturlandskapet. Många växter och djur använder dem som livsmiljö, spridningskorridor eller födoresurs. Ängs- och betesmarksfloran har trängts undan från andra delar av landskapet, men klarar sig ofta bra i vägkanter. Samtidigt är vägmiljön utsatt för starka förändringar i form av vägupprustningar, grävarbeten, makadamisering av slänter, igenväxning på grund av otillräcklig slåtter, etablering av invasiva arter och kemiska förändringar som övergödning. För att vi ska kunna bevara den biologiska mångfalden och nå uppsatta miljömål behöver vägkanternas värden vara väl kartlagda.
Artrika vägkanter och hänsynsobjekt
Projektet Artrika vägkanter drog igång 1995 med enkla inventeringar och insamling av tips för att hitta vägkanter med särskilt värdefull flora, och ge dem en anpassad skötsel. Nivån på arbetet har under åren skiljt sig kraftigt mellan dåvarande Vägverkets regioner. Efter de första årens entusiasm stannade arbetet av mer och mer, vilket har resulterat i att många vägkanter förlorat sina värden och att många platser med höga värden aldrig upptäckts.
Region Väst startade år 2007 arbetet med att återinventera de utpekade Artrika vägkanterna, och så småningom även lägga till nya objekt och ta bort gamla som förlorat sina värden. Sedan 2010 inventeras i stort sett hela det statliga vägnätet inom respektive driftområde inför en ny upphandling av driftentreprenör – något som aldrig tidigare gjorts. Befintlig kunskap och tips från berörda länsstyrelser, kommuner, naturskyddsföreningar, botaniska föreningar med flera samlas ihop inför inventeringsarbetet i aktuellt område. Utpekade Artrika vägkanterna skyltas sedan upp.
Vi har även infört ett nytt begrepp – hänsynsobjekt – för att hantera vägkanter med till exempel begränsade eller oklara värden. Objekten får ingen anpassad slåtter, men vid ombyggnadsarbeten ska hänsyn tas till de utpekade värdena.
I samband med inventeringsarbetet i Region Väst har en manual sammanställts, som beskriver arbetsmetoden och de definitioner vi arbetar med (publiceras på Trafikverkets hemsida våren 2012).
Sexfläckig bastardsvärmare
Foto: Mats Ottosson
Fyra rödlistade fjärilar
I ett nytt steg i utvecklingen av arbetet kompletteras florainventeringarna nu ibland även med insektsinventeringar. Vid en större inventering 2010 av dagaktiva fjärilar och bastardsvärmare längs utvalda artrika vägsträckor i regionen observerades 34 olika arter, vilket motsvarar drygt 40 % av de arter som förekommer i den aktuella delen av sydvästra Sverige. Fyra olika rödlistade arter upptäcktes också nämligen mindre blåvinge, violettkantad blåvinge, mindre och sexfläckig bastardsvärmare, samtliga i kategorin NT. Dessa är troligen trots rödlistningen tillräckligt vanliga för att fungera som bra indikatorer på värdefulla sträckor.
Väddsandbi och guldsandbi
Inventering av vildbin har utförts längs flera vägsträckor i regionen. Fokus har främst varit på de rödlistade arterna väddsandbi (NT) och guldsandbi (VU), som är beroende av de i vägkanterna relativt vanliga nyckelarterna åkervädd respektive ängsvädd.
I Storåns dalgång bedömdes 20 % av Trafikverkets vägrenar ha stor eller mycket stor betydelse för vildbifaunan i området på grund av blomrikedomen. Totalt 45 % av antalet lokaler med väddsandbi består av vägrenar, varav 17 % utgör statliga vägrenar. För guldsandbi var siffran drygt 8 % för statliga vägrenar. I driftområde Ätradalen har det visat sig att 70 % av de kända förekomsterna av väddsandbi i området är relaterade till vägkanter och drygt 50 % av fynden härrör från den inventering Trafikverket beställde 2011. Driftområdets artrika vägkanter har därmed utökats väsentligt.
Åkervädd finns ofta rikligt längs långa vägsträckor, men saknas i omgivande mark. Vägrenarna fungerar därmed som spridningsvägar för bland annat vildbin mellan olika blomrika öppna gräsmarksmiljöer. Vägkantsbiotoperna fungerar som en grön infrastruktur i landskapet!
Mångdubbelt fler Artrika vägkanter
Andelen utpekade vägkanter med höga naturvärden har ökat betydligt sedan 1990-talet (tabell). Man kan grovt säga att andelen Artrik vägkant fördubblas till fyrdubblas genom det nya arbetssättet med utökade inventeringar. Om vi lägger till hänsynsobjekten är ökningen ännu större. Troligen skulle vi upptäcka långt fler sträckor om fördjupade insektsinventeringar kunde genomföras på fler platser – hittills har bara en mycket liten del av vägarna undersökts.
Med de nya metoderna har andelen Artrik vägkant ökat kraftigt i Region Väst.