Ny värderingsmodell för biologisk mångfald
Den pågående om- och utbyggnaden av transmissionsnätet gör att Svenska kraftnäts markanvändning ökar. Hur mycket påverkar det biologisk mångfald? Nu finns en ny värderingsmodell som kan hjälpa till att svara på frågan.
Det är svårt och komplext att värdera verksamheters påverkan på biologisk mångfald. Det är inte ovanligt att olika parter bedömer samma påverkan olika, säger Anna Käller, miljöspecialist på Svenska kraftnät, och fortsätter:
– Vi, och flera andra företag, såg att det fanns ett behov av en värderingsmodell anpassad till svenska förhållanden och därför startade vi tillsammans Climb-projektet 2020.
Climb står för Changing Land use Impact on Biodiversity. Tolv partnerföretag och organisationer har drivit projektet, och finansierat tillsammans med Swedish Mining Innovation som är Vinnovas, Energimyndighetens och Formas satsning på strategiska innovationsområden. Målsättningen har varit en modell som kan användas för en objektiv bedömning av värde och påverkan och även möjliggöra uppföljning av åtgärder och mål.
Förankring och acceptans av modellen hos tillstånds- och tillsynsmyndigheterna har varit en mycket viktig del i projektet. Förhoppningen är att Climb ska bli ett väl fungerande verktyg som bland annat underlättar kommunikationen och skapar ökad förutsägbarhet i tillståndsprocesser för företag, myndigheter och andra intressenter.
– Den första versionen av värderingsmodellen publicerades den 1 september och nu hoppas vi att många kommer att vilja testa den. Input till den fortsatta utvecklingen av modellen är välkommen, säger Anna Käller.
Besök: climb.ecogain.se
kunskapsparken i campus Ultuna, SLU Uppsala.Foto: Annika Borg
Kunskapsparken = botanisk trädgård
Kunskapsparken på SLU Campus Ultuna kan numera kallas en botanisk trädgård. John Green, som sedan 2014 är ansvarig för verksamheten i Kunskapsparken, har arbetat med ackrediteringen som är ett år gammal.
– Begreppet botanisk trädgård används för att beskriva en växtsamling som involverar forskning och utbildning. Ansökan gick igenom 2022 och jag ser ackrediteringen till botanisk trädgård som ett praktiskt stöd, det finns mindre än ett dussin botaniska trädgårdar i Sverige, berättar John.
Ackrediteringen höjer parkens status och man får tillgång till ett nätverk för stöd och kunskapsutbyte. John Green har också arbetat med att skapa en egen databas, Garden Explorer, med uppgifter om ursprung, härdighet och storlek på växter som finns i parken.
För att bli ackrediterad krävs bland annat ett aktivt arbete med att följa internationella avtal, EU-direktiv och nationell lagstiftning, att man har en hög kompetens för uppgiften att driva en botanisk trädgård och ett fungerande arbete med miljö och biologisk mångfald. Revision sker vart femte år.