Spindeln ’Eriovixia gryffindori’ har hattformad bakkropp, lik sorteringshatten i Harry Potter. Den upptäcktes och namngavs av Javed Ahmed, Rajashree Khalap och Sumukha J. N., i Karnataka, Indien.

Foto: Sumukha J. N.

Alla beskrivna arter har ett vetenskapligt namn, och många har också trivialnamn på andra språk, till exempel svenska. Systemet att namnge arter kallas nomenklatur. Det är inte en vetenskap i sig, men det finns regler, så kallade koder, för hur vetenskapliga namn ska myntas. Varje art ska ha ett unikt namn, och största möjliga stabi­litet ska råda i namngivningen. Koderna är inte lagstiftning, utan överenskommelser inom vetenskapliga organisationer. De fem koderna täcker alla organismer, från däggdjur till virus.

När en ny art beskrivs ska namnet public­eras tillsammans med artens beskrivning, och ett exemplar ska utses till namnbärande typ för arten, och deponeras i ett museum. Exempla­rets fyndort ska också anges. Vetenskapliga art­namn består av två ord: Släktnamnet (Panthera) är ett substantiv medan artepitetet (leo) ofta är ett adjektiv, men ibland ett substantiv. Det är båda orden tillsammans som utgör artnamnet: Panthera leo. Ofta har en och samma art fått flera olika namn, av olika forskare. Då är det äldsta namnet som har prioritet, och övriga namn betraktas som juniora synonymer. Ordet synonym betyder inte att de olika namnen är fritt utbytbara; det är det seniora namnet som är det giltiga. På samma sätt händer det att olika arter fått samma namn (homonym) av olika auktorer. Då är det den art som namn­gavs först som får behålla det namnet, medan arten som beskrevs senare måste få ett nytt namn.

De ord som används i vetenskapliga namn har oftast en betydelse, och auktorerna för­söker använda ord som är passande, för att till exempel beskriva artens utseende eller varifrån den kommer. Ibland hedrar namnet en person (patronym eller eponym), antingen en verklig person, levande eller historisk, eller en påhittad figur ur mytologi, film eller litteratur.

Lagt kort ligger – för det mesta

Reglerna för vetenskaplig namngivning til­låter inte att ett namn ändras på grund av att det skulle vara olämpligt eller stötande. Det finns exempel på arter som har helt ”felak­tiga” namn på grund av rena misstag, som när ursprunget för olika insamlade exem­plar förväxlats. Vesslan Mustela africana lever i Sydamerika, trots namnet. Så länge som det ursprungliga namnet är korrekt grammatiskt konstruerat och publicerat så kan det inte ändras. Ordens betydelse är helt underordnat värdet av en tydlig ”etikett” som aldrig ändras. Det betyder dock inte att ett namn aldrig ändras. Ny taxonomisk kunskap leder ofta till namnändringar, till exempel om en art flyttas från ett släkte till ett annat, eller för att en art delas upp i flera, eller att två arter slås ihop. Olika taxonomer kan göra olika bedömningar av var gränserna går mellan olika arter, och även om de använder samma artnamn, kan innebörden vara olika (olika taxonkoncept). De vetenskapliga namnen är därmed inte så unika och specifika som man skulle önska.

Utanför vetenskapens domäner föredras artnamn på landets eget språk, så kallade trivi­alnamn. Det finns inga officiella regler för hur sådana namn ska konstrueras eller användas, annat än vanliga skrivregler, som kan variera mellan olika länder. Vem som helst kan kon­struera nya svenska artnamn, eller ändra på de befintliga. Det är användarna av namnen som bestämmer vilka namn som blir de vedertagna, och detta kan ändras över tid. Historiskt upp­stod artnamnen lokalt, i en muntlig tradition, kopplat till människans relationer till arterna, och samma art kunde ha många olika namn i olika landsändar. Historiskt fanns i Sverige ingående kunskaper om exempelvis fågellivet bland bönder, torpare, renskötare, jägare och fiskare. De skapade folkliga artnamn. Det har dokumenterats minst 3000 olika svenska fågel­namn. De flesta svenska fågelnamn som nu är i bruk är dock relativt unga, mindre än 200 år gamla. Många svenska artnamn myntades när utländska bokverk översattes, till exempel den tyska Brehms Tierleben (Djurens liv, i olika upplagor 1874-1955).

I nutid har kretsen av namngivare utökats väsentligt. Det är översättare och skribenter i alla former av media som sätter nya namn, och artentusiaster som fågelskådare, herpetologer, entomologer och botaniker, både professio­nella och amatörer. Det har uppstått en viss namnförbistring, eftersom nya namn sätts på arter som sedan gammalt haft svenska namn, och i olika sammanhang sätts olika nya namn på samma arter. Olika intressentgrupper i Sve­rige har tagit fram listor med rekommende­rade artnamn, för olika djur- och växtgrupper. BirdLife Sverige har till exempel en lista med svenska artnamn för alla världens fåglar, och BatLife Sverige håller på att ta fram en namn­lista över alla fladdermusarter.

Namnen väcker känslor

För många användare av både vetenskap­liga namn och trivialnamn är det viktigt vad orden betyder, eftersom de signalerar något om arten. Namnet kan skapa en relation och känslor, som kan ha konsekvenser för hur arten betraktas och hanteras, inte minst hur mycket folk vill engagera sig i artbevarandet. Av den anledningen har många nya artnamn föreslagits, till exempel att på engelska ändra späckhuggarens namn från killer whale till orca. Namngivningen har också konsekvenser för det vetenskapliga arbetet. Det har blivit populärt att sälja namnrättigheter till företag i utbyte mot stöd till taxonomisk forskning eller naturvård. I en auktion betalade online-kasinot GoldenPalace.com 650 000 dollar för namnet Callicebus aureipalatii, och pengarna gick till skyddade områden i Bolivia.

Text: Torbjörn Ebenhard, forskningsledare, CBM

Exempel på arter som fått uppseendeväckande namn

NAMN SOM HEDRAR FAKTISKA PERSONER:

• Spindeln Balmaceda abba, artistgruppen ABBA
• Bromsen Scaptia beyoncae, artisten Beyoncé
• Grodan Pristimantis gretathunbergae, aktivisten Greta Thunberg

NAMN SOM HEDRAR FIKTIVA PERSONER:

• Steklarna Shireplitis bilboi, S. frodoi & S. samwisei, hobbitarna Bilbo, Frodo och Sam från Sagan om ringen
• Fossila däggdjuret Oxyprimus galadrielae, alvdrottningen Galadriel i Sagan om ringen

NAMN SOM HEDRAR FÖRETAG & ORGANISATIONER:

• Lemuren Microcebus danfossi, företaget The Danfoss Group
• Geckoödlan Gekko scientiadventura, TV-programmet Abenteuer Wissen

NAMN SOM ANSPELAR PÅ UPPTÄCKTEN OCH DESS VEDERMÖDOR:

• Spindeln Gamasomorpha insomnia, efter beskrivarens sömnlösa nätter då han försökte separera artkaraktärer från inomartsvariation
• Stekeln Aha ha, uttrycker upptäckarglädjen
• Stekeln Oxybelus cocacolae, anger vad beskrivaren drack när han upp­täckte stekeln

NAMN SOM ÄR MER ELLER MINDRE TRÄFFANDE BESKRIVNINGAR:

• Spindeln Heteropoda hippie, hanen har långhåriga ben
• Spindeln Eriovixia gryffindori, har hattformad bakkropp (se bilden ovan)
• Stekeln Verae peculya, anses vara “very peculiar”

NAMN SOM UTTRYCKER BLANDADE KÄNSLOR:

• Skalbaggssläktet Foadia, FOAD (”fuck off and die”)
• Stekeln Pison eu, “piss on you”
• Kvalstret Afropolonia tgifi, “thank God it’s Friday”