IENE (Infra Eco Network Europe) är ett europeiskt nätverk som jobbar med att motverka barriäreffekterna av transportinfrastruktur. Nätverket har funnits sedan 1995 och nådde sin höjdpunkt med COST 341- projektet år 2003. Efter några år av tynande tillvaro har nätverket fått nytt liv, och kommer under den närmaste perioden att koordineras av ett sekreteriat vid Centrum för biologisk mångfald.
Avsomnat nätverk väcks till liv
En landskapsbro i franska Centralmassivet. I bergiga länder har viltet ofta automatiskt fri passage under och över vägar på många platser. Notera den ”lilla” bron i bakgrunden – kolossal med svenska mått. Foto: J-O Helldin
IENE:s hittills största och mest framgångsrika arbete är COST 341, ett EU-finansierat projekt som genomfördes 1998–2003. Experter från ett tjugotal europeiska länder deltog och åstadkom bland annat en omfattande lägesrapport över biotopfragmenteringen i Europa, nationella lägesrapporter från tretton europeiska länder, samt en handbok om hur biotopfragmentering orsakad av infrastruktur kan motverkas. Handboken från COST 341 har fått stor spridning och används idag av europeiska praktiker. Efter kraftansträngningen med COST 341 avtog aktiviteten och IENE levde en avsomnad tillvaro fram till våren 2008, då representanter från arton länder möttes i Ungern för att diskutera möjligheterna att väcka liv i nätverket. Alla var eniga om att ett forum som IENE behövdes för aktiv kunskapsöverföring mellan forskare och praktiker, särskilt med tanke på den starka tillväxten av infrastruktur i Östeuropa och klimatförändringarna. Ett nytt gemensamt möte i Portugal i april 2009 blev startskottet för ”nya IENE”. Med en ny hemsida, gemensamma aktiviteter och en aktiv informationsspridning vill IENE vara en självklar part i den framtida planeringen av Europas landskap och infrastruktur.
Vad kan IENE betyda för Sverige?
Flera andra länder har vid det här laget gjort omfattande åtgärdsplaner för att motverka transportinfrastrukturens fragmenteringseffekter. Tyskland har gjort nationella analyser av landskapets konnektivitet och identifierat ett stort antal konfliktpunkter. För Sveriges del skulle liknande analyser kunna hjälpa oss att besvara frågor om var faunapassager behövs och hur de ska se ut. Andra åtgärder kan vara att planera nya väg-och järnvägssträckningar med större hänsyn till omgivningen, införa hastighetssänkande åtgärder på intensiva vägavsnitt och konstruera effektiva varningssysem vid viktiga faunapassager. CBM och Vägverket tar nu tillsammans initiativet till en svensk gren av IENE för att bygga upp ett nätverk mellan forskare och praktiker och öka samverkan mellan svenska myndigheter.