Artificiell belysning har många positiva effekter; den främjar det sociala livet kvällstid, skapar säkerhet och skyddar mot olyckor. Men forskningen visar nu allt tydligare på den artificiella belysningens olika och huvudsakligen negativa effekter på djur och växter. I Tyskland har fram till helt nyligen de ekologiska och tekniska förutsättningarna endast undantagsvis legat till grund för belysningsplaneringen i städer och urbana miljöer. Att nu också de negativa miljöeffekterna av belysningen uppmärksammas alltmer beror på det nya kunskapsläget, men också på att belysningen ökar kraftigt. I enlighet med EU:s ekodesigndirektiv (2009/125/EG) ersätts föråldrad och energislukande belysning i offentliga utrymmen. Men eftersom den nya LED-belysningen är billigare både att köpa och använda blir resultatet ofta att man passar på att öka den totala användningen av belysning – den så kallade rebound-effekten.
Studie ledde till handlingsprogram
I Tyskland har förmodligen den så kallade Krefeld-studien varit en avgörande faktor för detta ökade fokus på ljusföroreningar inom naturskydd och miljöpolitik. Studien visade på en 76-procentig minskning av biomassan av flygande insekter från 1989 till 2016 i 63 skyddade områden i Tyskland. För att stoppa och vända denna utveckling antog den federala regeringen ett handlingsprogram för insektsskydd 2019.
Handlingsprogrammets åtgärder
Ett av de nio åtgärdsområdena var att minska ljusföroreningar, bland annat genom att minska belysningen totalt sett och att främja en övergång till mer insektsvänlig belysning.
De enskilda åtgärderna omfattar att:
– Utarbeta bestämmelser för att reducera ljusföroreningar och deras skadliga effekter på insekter. I synnerhet bör krav för konstruktion och drift av konstgjorda ljuskällor utarbetas. Detta gäller exempelvis för allmän väg- och gångbelysning, utan att för den skull åsidosätta säkerhetskrav. Produktion och användning av så kallade ljusfällor för insekter (elektriska insektsfångare) bör förbjudas enligt lag.
– Granskning av stödprogram i kommunala områden och vidareutveckling av dessa med avseende på tekniska krav och kriterier för miljöanpassad belysning.
– Ta fram produktrelaterade föreskrifter för att stödja utvecklingen av insektsvänliga ljuskällor. Detta inkluderar bland annat granskning och översyn av befintliga bestämmelser för alla typer av belysning i utomhusområden (till exempel den tyska DIN-standarden) och miljövänlig certifiering (miljömärkningen Blaue Angel).
– Minska ljusspridningen från statens fastigheter och utveckla riktlinjer för att minska ljusföroreningar från dessa fastigheter.
– Ta fram rekommendationer för att undvika ljusföroreningar för alla delstater, kommuner, områdesförvaltare, planerare, företag och privatpersoner.
Riktlinjer för utomhusbelysning
Genom de nyligen publicerade riktlinjerna för utomhusbelysning har ett första steg tagits för att undvika ljusföroreningar och för en belysningsplanering baserad på ekologiska och tekniska förutsättningar. Riktlinjerna innehåller en sammanfattning av kunskapsläget, en överblick över ljusets roll för organismer samt ljusberoende beteenden och processer och hur dessa kan påverkas, och en översikt över de väsentliga rättsliga grunderna och befintliga juridiska kryphål. De innehåller också rekommendationer kring teknik och metod för att undvika ljusföroreningar inom belysningsplaneringen.