I år firas 200-årsdagen av Charles Darwins födelse. En avhandling från Umeå universitet visar hur kulturella värderingar snarare än vetenskap influerar museiutställningar.

Chefen för det naturhistoriska museum som öppnade i Göteborg 1923 var den legendariske zoologen L. A. Jägerskiöld. Som forskare vid Uppsala universitet hade han ett modernt vetenskapligt ideal för naturhistoriska museiutställningar. Men i Göteborg förlorade Jägerskiöld kontakten med forskare och influerades istället av tyska museikollegors sätt att tänka med rötter i den Linneanska systematiken.

När det efter första världskriget uppstod olika uppfattningar bland naturvetarna om evolutionen, hade Jägerskiöld inte längre de rätta förutsättningarna att värdera vetenskapliga problem. Den utställning som öppnades vid museets invigning kom därför inte att visa utvecklingen enligt Darwin, utan blev framförallt en produkt av traditionen efter Carl von Linné.

– Och det var en lösning som kyrkan välkomnade, säger författaren till avhandlingen Eric Hedqvist. Linné sågs som en framstående kristen och hans minne var dessutom en enande kraft i det svenska samhället. Man bör vara uppmärksam på vilka intressen utifrån som påverkar museernas utställningar. Det gäller också idag.

Det dröjde till 1959 innan Darwin släpptes innanför porten till Göteborgs naturhistoriska museum. Först då visades en stor tavla över djurrikets utveckling i form av ett släktträd enligt den bild av utveckling som Darwin tecknat hundra år tidigare.