TEMA: MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGARMan kan undra varför projektledare och MKB-konsulter ska måna om att frågor om biologisk mångfald ska inkluderas i MKB. Varför ska man göra fältkontroller i ett tilltänkt exploateringsområde när man riskerar att något kryp eller någon obskyr växt som kan stoppa eller åtminstone fördyra projektet.

Kan CBM motivera varför biologisk mångfald ska inkluderas i MKB så kommer det också att behandlas bättre framöver. Det måste skapas goda incitament för projektägare genom lagstiftning eller praxis att behandla frågor rörande biologisk mångfald utförligt i MKB. En morot skulle kunna vara att beslutsgången för ett projekt skulle kunna gå fortare. Det är också viktigt att det finns klara spelregler, för MKB-konsulter, projektörer och granskare, för vad som förväntas av såväl MKB-processen som MKB:dokumentet.

Incitament för grundlighet

Lyckas man med att skapa tydliga incitament kommer hanteringen av biologisk mångfald i miljökonsekvensbeskrivningar att utvecklas och förbättras efterhand.

Granskning

Som MKB-konsulter med bakgrund inom svensk naturvård vill vi gärna göra noggranna undersökningar inför värdering och konsekvensbedömning av biologisk mångfald. Uppdragsgivarna vill däremot sällan betala för en, i deras ögon, onödigt detaljerad MKB. De vill ha en MKB som svarar mot de krav som myndigheterna ställer, varken mer eller mindre. En rimlig hållning kan tyckas.

Den snabbaste vägen för att höja kvaliteten på MKB:er är därför att höja nivån på granskningen. I de fall då vi gentemot en uppdragsgivare kan hävda att en undersökning måste vara med eller ha en viss kvalitet för att MKB:n ska kunna godkännas av granskningsmyndigheten är det inte några problem att få göra nödvändiga undersökningar.

Kompetens krävs av granskaren. En MKB för ett projekt som berör biologisk mångfald bör alltså remitteras till en person med både goda kunskaper om biologisk mångfald och kunskaper om vilka konsekvenser olika typer av projekt kan ha på biologisk mångfald.

Konsekvens. Vi har märkt att det ställs mycket olika krav på MKB-dokument som granskas av länsstyrelser beroende på vilken länsstyrelse det är som granskar.

Ännu större skillnad kan det vara mellan olika kommuner. MKB:er som upprättas enligt Plan- och Bygglagen utförs ofta av kommunen. Efter färdigt arbete granskas den sedan av samma kommun. Denna tingens ordning kan ibland leda till att exempelvis frågor om biologisk mångfald hamnar i skymundan. Ofta saknas nämligen ekologisk kompetens i kommunerna.

Detta är inte en bra situation ens för projektägarna. Det gör det svårt att veta hur noggrann MKB som behövs för att klara kraven hos granskningsmyndigheten. Vill det sig illa kan projektet stoppas för kompletterande undersökningar för MKB:n. Banverket hamnade exempelvis i denna situation när regeringen krävde ytterligare dokumentation om Botniabanans påverkan på Umeälvens delta.

För att MKB-systemet ska fungera smidigare krävs det att det utvecklas en konsekvent metodik för hur MKB ska granskas vad gäller biologisk mångfald. Granskningsmyndigheter måste utveckla en samsyn på hur granskning ska göras och vilka krav som ska ställas på miljöutredningar.

Ett grundkrav för MKB:er som rör biologisk mångfald kan exempelvis vara att man ska utnyttja information från ArtDatabanken eller motsvarande kommunal artdatabas.

Resurser. Det är lätt att säga tulipanaros men som bekant svårare att göra en. Granskningsmyndigheterna behöver mer resurser för att kunna höja ribban vad gäller biologisk mångfald i MKB. Det är dock inte hela svaret. Redan idag finns det t.ex. länsstyrelser som har insett att det finns mycket naturvårdsnytta att hämta genom att utnyttja möjligheterna till att förbättra granskningen av biologisk mångfald i MKB.

Vad kan bli bättre?

I ESBO-konventionen om projekt med gränsöverskridande miljöpåverkan finns tre punkter som inte återfinns i Miljöbalken. Dessa tre punkter är mycket viktiga och borde vara ett minimikrav för alla MKB:er.

  • Lättillgänglig beskrivning av metoder och källmaterial
  • Angivelser av osäkerheter i prognoser och källmaterial
  • Uppföljningsprogram

Ur biologisk mångfaldssynpunkt skulle det innebära att granskningsmyndigheten ställde krav på, och kontrollerade, vilka metoder som använts för att bedöma värdet av olika naturtyper. Kontrollen skulle omfatta vilka källor som använts och hur man sedan har bedömt projektets konsekvenser för den biologiska mångfalden samt vilka osäkerheter som finns i bedömningarna.

Den sista punkten av de tre ovan är också särskilt intressant, det förekommer mycket sällan några uppföljningsprogram av sådana projekt som vi arbetar med. Det görs förmodligen tusentals MKB:er varje år men ingen följer upp resultaten. Hur ska vi då kunna lära oss något om det aldrig är någon som utvärderar MKB, varken som process eller dokument? (Något som Riksrevisionsverket kommenterade redan 1996.)

Auktoriserade konsulter

Ett sätt att öka kvaliteten på biologisk mångfald kan vara att skapa en mall för vad som skall vara med i en MKB där biologisk mångfald är en viktig del. Mallen kan vara en frivillig överenskommelse som MKB:konsulter åtar sig att följa. Uppdragsgivarna kan då i anbudsförfrågan ställa som krav att konsulten följer ”MKB-protokollet för biologisk mångfald”.

Bra underlag ger bra bedömning

Vår erfarenhet är att i projekt där det funnits en medveten opinion som tryckt på har det också varit lättare att få fram tid och resurser till noggrannare konsekvensbedömningar vad gäller biologisk mångfald. Det är viktigt att tänka på att planeringsprocesser är långsamma men biologiska data samlas in ännu långsammare.

I planeringsprocessen finns det ofta inte tid att göra noggranna biologiska undersökningar som omfattar tidsserier. För en MKB-konsult är det därför av mycket stor vikt att det redan finns ett aktuellt lokalt, regionalt, nationellt och internationellt underlagsmaterial att tillgå, från kommunala naturinventeringar. Även uppskattningar av populationsstorlekar och trender för olika arter är mycket användbara. Ju bättre material som finns tillgängligt desto bättre bedömningar kan göras vad gäller värde och konsekvenser. Vi har i vårt arbete exempelvis stor hjälp av kontakter med ArtDatabanken. Artfaktabladen som nu finns för ett stort antal organismer ger bra hjälp vid bedömning av konsekvenser för olika arter. Jag ser framför mig att vi via naturvårdsforskning kommer att få mer kunskaper om t.ex. spridningsvägar, barriärer och ytbehov hos olika arter. Detta kan sedan omsättas i praktiska modeller för att passa MKBinstrumentet. Jag hoppas att det även kommer fram mer forskning kring hur MKB-systemet som sådant fungerar så att det hela tiden förbättras.