This article is also available in English.
Avloppsslam och slamåtervinning är en viktig del av en cirkulär ekonomi där vi återvinner och tar tillvara avfall. Slammet har höga halter av näringsämnet fosfor, och den organiska materian i slammet förbättrar jordstrukturen och förmågan att hålla vatten. Men det kan också innehålla oönskade ämnen. När det gäller reningsverkens kapacitet att avlägsna mikroplast från avloppsvatten som går ut i den marina miljön har stora framsteg gjorts, men man har ännu inte i så stor mån beaktat vart dessa plastpartiklar hamnar till slut, där det anrikas i slammet. Mikroplast som hamnar i avloppen kan komma från både hushålls- och kommersiella källor. En del plastfibrer släpper från kläder när man tvättar dem.
Mikroplastkulor kan också förekomma i kosmetikaprodukter fortfarande, även om dessa håller på att fasas ut. Plast kommer också från kommersiella användare som antingen producerar plastprodukter eller använder dem i sin verksamhet.
Forskningsprojektet IMPASSE (Impacts of MicroPlastics on AgrosystemS and Stream Environments), har som syfte att kvantifiera och ta reda på hur mikroplast transporteras till och i åkermark, och i bäckar och vattendrag i jordbrukslandskapet. Vår ursprungliga hypotes var att användning av avloppsslam på åkrarna skulle kunna vara huvudkällan till mikroplaster på åkrarna, men vissa studier tyder på att det finns andra viktiga vägar till att plastpartiklar hamnar i jordbruksmark.
Stort behov av mer kunskap
Små plastpartiklar lossnar från våra vardagsföremål, följer med avloppsvattnet och riskerar att hamna på åkerjord.Foto: By Hungchaka (Own work) [CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons
Det här är ett växande forskningsområde. Idag fokuserar forskningen om mikroplaster i naturen mest på marina miljöer. Till exempel finns en mängd studier om de ekotoxikologiska effekterna av mikroplast på marina organismer. Det finns också ett stort behov av forskning om vad mikroplaster gör med landmiljön, och vad de gör med jordarna. Kommer mikroplaster att brytas ned till mindre partiklar, nanoplast? Vilken effekt har mikroplast på jordens ekosystem? Kan små plastpartiklar röra sig från jord till grundvatten? Och vad händer där jorderosionen är kraftig – riskerar plastpartiklar att sköljas med så att de så småningom når havet? Detta är bara några av de frågor som vi behöver få svar på.
Jag kom in på de här forskningsfrågorna som ett resultat av ett pågående samarbete med kollegor i Norge. Vi utvecklade en modell för hur organiska föroreningar transporteras i jord och ytvatten (DDT, PCB och PFAS till exempel). Vi insåg då att samma modellsystem kan användas till att simulera hur mikroplast uppför sig i jordar och vattendrag.
Konsekvenser på olika plan
Det finns både miljömässiga och samhälleliga konsekvenser av att mikroplaster förekommer i åkermarken. De miljömässiga konsekvenserna är alltså fortfarande dåligt undersökta och till stor del okända. Det är möjligt att det inte får några stora konsekvenser, men det är också möjligt att konsekvenserna blir allvarliga.
De få studier som finns visar på olika effekter på jordorganismer. I vissa fall påverkas de negativt av att få i sig mikroplaster, i andra fall syns ingen effekt. Om försiktighetsprincipen ska gälla behöver vi skaffa mer kunskap om effekterna så att vi kan ta väl underbyggda beslut om slamspridning på åkrar.
Från ett samhälleligt perspektiv kan det faktum att avloppsslammet innehåller mikroplast göra det mindre accepterat att använda det på åkrarna. Men med tanke på hur viktigt det är att återanvända näringsämnen, och den allt större vikt som läggs vid cirkulär ekonomi, är det viktigt att vi har en kunskapsbaserad och öppen diskussion om hur vi använder slammet, och hur vi kan garantera ett hållbart jordbruk.