Inom medborgarforskningen, även kallad citizen science, samlas stora mängder data in av frivilliga deltagare i projekt som initierats av forskare. De största fokusområdena för medborgarforskning internationellt är idag biologi, ekologi och naturvård, där medborgarnas främsta roll har varit att samla in och klassificera iakttagelser i naturen. Utvecklingen av storskaliga e-infrastrukturer och webbtjänster för öppna biodiversitetsdata har varit grundläggande för denna utveckling. Artportalen och Svenska
De två kartorna visar att förutsägelserna för var lavskrikan kan leva, blir väldigt lika oavsett om man använder data från svensk fågeltaxering (kartan till vänster) eller Artportalen (kartan till höger). Röda områden visar en hög sannolikhet för förekomst (”Habitat suitability”) och blå områden en låg sannolikhet. Vitmarkerade områden i nordvästra Sverige beräknades inte på grund av brist på skogliga miljödata.Foto: CC BY 4.0
Lifewatch är exempel på sådana webbtjänster som Artdatabanken tillhandahåller. Syftet med webbtjänsterna är att sammanställa, klassificera och tillgängliggöra observationer av arter och miljödata för Sverige. Analysportalen gör det också möjligt för användaren att filtrera, kombinera, extrahera och visualisera data enligt specifika önskemål och samtidigt säkerställa hög taxonomisk noggrannhet. Tjänsterna används alltmer av forskare och tjänstemän inom naturvård och miljöövervakning, men potentialen för vetenskaplig publicering är fortfarande i sin linda. Internationella studier visar att endast 20 % av alla medborgarforsknings-projekt resulterar i vetenskapliga publikationer. För medborgarforskningsprojekt inriktade på bevarandet av biologisk mångfald är siffran ännu lägre då endast 12 % av projekten visats tillhandahålla data till vetenskapliga publikationer. Det låga utfallet för publicerad medborgarforskning är helt klart en missad möjlighet för vetenskap och samhälle. Samtidigt är siffran troligen en underskattning då vetenskapliga artiklar inte alltid tydliggör ursprunget för medborgarnas data. Forskningen visar att sannolikheten för vetenskaplig publicering inom området biologisk mångfald är högre för medborgardata med stor rumslig och tidsmässig omfattning, för data som finns öppet tillgängliga på nätet, och för data med hög taxonomisk noggrannhet. Artdatabankens webbtjänster tillgodoser dessa viktiga funktioner och centrumbildningen bedriver sedan några år tillbaka egen medborgarforskning om biologisk mångfald. Sammantaget har detta resulterat i ett ökande antal projekt och vetenskapliga publikationer med ursprung i Artdatabankens webbtjänster.
Exempel från artdatabankens egen medborgarforskning
Artdatabankens medborgarforskning handlar om hur Artportalens data kan användas för att förstå arters utbredning och dynamik i förhållande till olika miljöförhållanden. Dessa data har en stor potential för att följa utvecklingen i vår natur och för att lösa naturvårdsproblem i en snabbt förändrad värld. Det är därför viktigt att förstå om slutsatser från medborgarnas data kan vara tillförlitliga och i så fall vilka metoder för bearbetning och analys som ger bäst resultat. En forskargrupp har under ledning av professor Tord Snäll tagit fram modeller för utbredningen av naturvårdsintressanta och rödlistade vedlevande svampar i Sverige. Genom att utvärdera de utbredningsmönster som erhålls från medborgarnas data mot professionellt insamlade data har forskargruppen tagit fram ny kunskap om hantering av olika datakvalitetsfrågor och också påvisat värdet med Artportalens data. Nyligen publicerade studier för ulltickan (Phellinus ferrugineofuscus) visar att medborgarnas data tillförlitligt kan användas för storskaliga framskrivningar (prognoser) inom nationell skogsförvaltning. Framskrivningar för ulltickans förekomst inom olika skogstyper baserat på medborgarnas data stämmer väl överens med professionellt insamlade data.
Ullticka är en välkänd och lätt igenkännlig vedlevande svamp som har använts mycket under senare decenniers naturvärdesinventeringar i barrskog. Den förekommer i stora delar av granens naturliga utbredningsområde från norra Götaland till norra Norrland. I äldre grannaturskog i norra Sverige är den fortfarande en karaktärsart och förhållandevis vanlig, men längre söderut är den mer sällsynt. Arten bedöms ha minskat åtminstone 15 procent de senaste 30 åren vilket gör att den är rödlistad, kategori Nära hotad.Foto: Michael Krikorev
Förutsägelser av den relativa förändringen av förekomsten av ullticka det närmaste århundradet (a) med en detaljerad kolonisations- och utdöendemodell baserat på systematiskt insamlade data av professionella och (b) med flera olika modeller för medborgardata insamlade av icke-professionella (medelvärde och standardavvikelse). Den relativa förändringen visas för all skogsmark, samt separat för produktionsskog och naturskog.Foto: Illustration: CC BY 4.0
Artdatabankens medborgarforskning omfattar även andra skogslevande organismer. Som exempel kan nämnas studier av lavskrikans (Perisoreus infaustus) förekomst i förhållande till olika skogliga miljöfaktorer och utvärdering mot systematiskt insamlade data från svensk fågeltaxering. Lavskrikan förekommer i barrskog från Norge till östra Sibirien och är en utpräglad stannfågel inom sitt utbredningsområde. Genom enkät- och intervjustudier med Artportalens fågelrapportörer kunde forskarna identifiera 38 mycket duktiga rapportörer för förekomst och icke-förekomst av lavskrika i Sverige. Det är anmärkningsvärt att de kombinerade posterna för dessa 38 fågelskådare översteg två miljoner fynd för perioden 2000- 2013. Detta påvisar ett enormt engagemang för fågelskådning och rapportering av fågelobservationer, samt potential för medborgarforskning. De hittills testade metoderna för att analysera lavskrikans förekomst baserat på medborgarnas data varierade i prestanda, men flertalet stämde väl överens med förväntningar utifrån artens ekologi. Som exempel kan nämnas att alla metoder föreslog att chansen att finna lavskrika ökar med tillgången på gammal skog. Den sammanvägda utbredningskartan från medborgarnas data visade ett liknande fördelningsmönster över hela Sverige som kartan från svensk fågeltaxering.
Artdatabankens webbtjänster
Användandet av Artportalens data inom forskning ökar i takt med en större mängd insamlade data och utvecklingen av nya webbtjänster och analytiska metoder. I dagsläget har dessa medborgardata använts för att besvara forskningsfrågor för ett brett spektrum av organismer och ekosystem. Exempel på vetenskapliga publikationer omfattar främmande arter och näringsvävar i marina miljöer, rumsliga förändringar i växters artrikedom och fjärilars utbredning, migrations-mönster hos olika organismer, förekomsten av rödlistade arter i vägkanter och fördelningen av arter under ett förändrat klimat.