Det har pratats mycket om klimat och mat de senaste åren. Men vad vi väljer på matbordet avgör också vilket landskap vi får och vilka arter som kan leva i det.

Det första steget för att gynna biologisk mångfald är att köpa svenskt, menar Johanna Björklund vid Centrum för uthålligt lantbruk på SLU. Hon forskar om hållbar livsmedelsförsörjning och driver själv ett ekologiskt lantbruk nära Askersund.

– Om vi väljer svensk mat överlever det svenska jordbrukslandskapet. Många arter är knutna till jordbruket, samtidigt som Sverige till övervägande del består av barrträdsdominerad skog och sjöar.

I många av de länder vi importerar mat från är förhållandet det motsatta. I Danmark är över hälften av ytan jordbruksmark, i Tyskland drygt en tredjedel. Där skulle mer skog bidra till biologisk mångfald. Och i tropiska länder minskar mångfalden dramatiskt när regnskog röjs för att ge plats för jordbruk.

Väljer vi lokal mat gynnar vi också den biologiska mångfalden i närområdet.

–  Är den dessutom ekologiskt odlad ökar effekten ytterligare. Det finns mycket forskning som visar att ekologisk odling ger ökad biologisk mångfald, både när det gäller antalet arter och antalet individer inom populationerna.

Det senare är inte minst viktigt: ett stort problem i dag är att många vanliga arter som står för centrala ekosystemtjänster minskar. Det kan röra sig om humlor som pollinerar eller fåglar som äter skadedjur.

Variation ger fler biotoper

Det är också en fördel att köpa produkter från små lantbruk. Variation i landskapet och brukandet ger fler biotoper och nischer för olika arter.

– Större gårdar måste ha större fält, större traktorer och blir mer beroende av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Fler lantbrukare ger också fler sätt att tänka: olika gårdar väljer olika grödor och har olika djurslag.

Djur som får röra sig ute bidrar till mångfalden, till exempel genom öppna gödselstackar. Betesdjur är en stor fördel för artrikedomen i landskapet. Men hur är det egentligen med köttet, av klimatskäl bör vi ju äta mindre?

– Om vi ska jobba för biologisk mångfald är det viktigaste av allt egentligen att bromsa utsläppen av koldioxid. Över 20 procent av världens arter hotas av klimatförändringen på kort sikt, på lång sikt ännu fler. Vi bör minska vår köttkonsumtion eftersom den kräver så mycket resurser, men lika viktigt är att välja rätt kött. Titta efter ekologiskt, gärna närproducerat naturbeteskött med märkningar som Hagmarkskött, Kaprifolkött eller Roslagskött.

Att välja lokalt betyder minskade transporter, men också en möjlighet att skapa bättre kretslopp där kvävet används mer effektivt så att man kan minska användningen av handelsgödsel. Den produktionen orsakar stora utsläpp i dag.

Väljer man naturbeteskött undviker man också klimatproblemet att idisslare släpper ut metan- och lustgas, enligt Johanna Björklund. Betande djur binder in kol i gräsmarker i samma omfattning som de släpper ut klimatgaser.

Odling av kaffe och bananer har stor påverkan på biologisk mångfald: välj ekologiska alternativ.

Foto: creative commons/www.flickr.com/tonx resp creative commons/www.flickr.com/mckaysavage

Traditionella sorter

Andra bra sätt att minska vår belastning är att minska matsvinnet och att köpa efter säsong för att gynna den lokala produktionen.

– Det skulle också gå att odla många fler sorter, både traditionella, som bondbönor, kålrabbi, rättika, palsternacka, majrovor, och nya asiatiska kålvarianter. Det hänger på oss som konsumenter att öka efterfrågan. Då kan bönderna producera och affärerna ta in.

Som konsument påverkar man också biologisk mångfald globalt genom sina val. Ett enkelt sätt att börja är att välja ekologisk produktion av kaffe och bananer.

– Väljer man billiga omärkta kaffe- och banansorter kan man vara ganska säker på att odlingen har stor negativ påverkan.

Dock får man räkna med att betala ett högre pris för ekologiska produkter från tropiska klimat, trycket från skadegörare är så mycket högre.

Sverige har ovanligt goda förutsättningar för ekologisk odling och minskat användande av ändliga resurser som olja och handelsgödsel, menar Johanna Björklund. Trycket från skadegörare är lågt på grund av de kalla vintrarna, här finns goda kunskaper och jordarna är unga.

– Tyvärr är det fortfarande ganska få konsumenter som köper ekologisk mat trots massiva informationsinsatser. De flesta vill ha bra mat, men också billig mat. Det behövs någon form av styrmedel som gör miljömässiga val billigare.

Det måste också bli enklare att hitta rätt i butikerna. I dag är det till exempel svårt att välja bort produkter som innehåller palmolja (som ofta odlas på tropisk regnskogsjord), menar Johanna Björklund.