Det finns många möjligheter att producera fossilfri energi i jordbrukslandskapet. Raps, betor, spannmål, klövervall och rörflen är exempel på grödor som kan odlas för produktion av biodrivmedel såsom biogas, biodiesel eller etanol. Salix och poppel odlas för fastbränsle till värmeverk. Även restprodukter från livsmedelsodling – blast och halm – kan rötas till biogas eller eldas. Samma gäller för jordbrukets så kallade mellangrödor eller fånggrödor. Utöver biobränsle kan elektricitet produceras i sol- och vindparker på jordbruksmark.

Att jordbruksmark används för energiproduktion har diskuterats, särskilt mot bakgrund av en ökande världsbefolkning och matbehov, livsmedelsberedskap i kristider, och omställning till en mer hållbar livsmedelsproduktion. Och risken för konkurrens om jordbruksmark och ökad intensifiering i jordbruket måste tas på allvar. De ökande behoven av mat, bioenergi och miljöanpassning har beskrivits som ett ”trilemma” (se exempelvis under rubriken Läs mer på nästa sida). Solkraftens ökade effektivitet gör även den till en möjlig konkurrent om jordbruksmarken, en fråga som aktualiserats just i år av en dom från Mark- och miljööverdomstolen där livsmedels- och elproduktion ställdes mot varandra som samhällsintressen (den så kallade Svedbergadomen).

Stora energipotentialer finns i jordbruksmark som idag är dåligt utnyttjad

Men motsatsförhållandena mellan energi, mat och biologisk mångfald är inte självklara; det finns möjligheter att minska konkurrensen om marken, och kanske till och med skapa dubbla eller trippla vinster. Stora energipotentialer finns i jordbruksmark som idag är dåligt utnyttjad, där odling av energiskog och andra fleråriga energigrödor även kan stärka ekosystemtjänster såsom näringsretention, vattenreglering, kolinlagring och artmångfald. Solparker på jordbruksmark tar ytor i anspråk och kan skapa barriäreffekter, men öppnar samtidigt för restaurering av naturmark, för skapande av småbiotoper och för nya betesmarker.

I det lokala perspektivet kan energiproduktionen stärka gårdsekonomin, öka graden av självförsörjning på el och drivmedel inom jordbruket, och därmed bidra till en hållbar och säkrad matproduktion. Energin kan komma hela lokalsamhället till del, och därmed bidra till ekonomisk och social hållbarhet i jordbruk och landsbygd.

Självklart finns en bortre gräns för hur mycket energi som jordbrukslandskapet bör leverera.

Självklart finns en bortre gräns för hur mycket energi som jordbrukslandskapet bör leverera. Energi ska inte produceras på bekostnad av nödvändiga livsmedel, och elsystemets tekniska begränsningar gör att solceller kan bli aktuellt på som mest några tiondels procent av landarealen, dessutom med möjlighet till sambrukande. Men i dagsläget finns ett antal uppenbara möjligheter för jordbruket och energisektorn att kroka arm för en hållbar utveckling. Exemplen här nedan beskriver några sådana lågt hängande frukter.

Tekniken och logistiken för dessa finns i huvudsak på plats. Men satsningar på hållbar energiproduktion i jordbrukslandskapet hämmas idag av ett oklart läge inom jordbruks-, energi- och miljöpolitiken, där större förutsägbarhet och en ”Saltsjöbadsanda” skulle underlätta för nödvändiga investeringar.

Exempel1: Mellangröda

Mellangröda eller fånggröda kallas en extra gröda som odlas mellan två huvudgrödor, primärt för att minska näringsläckage och jordflykt, öka kolinbindningen, hålla vatten, kontrollera ogräs och nematoder, eller för att gynna pollinatörer. Exempel på mellangrödor är oljerättika, purrhavre, honungsört, bovete och doftklöver. Försök har visat att särskilt oljerättika har förutsättningar att fungera som biogasråvara

Exempel 2: Småbiotoper

Kring vindkraftverk finns ofta restytor som kan användas för att anlägga småbiotoper, på samma sätt som i solparkernas marginalmarker. Ett ”åtgärdsbibliotek” för biologisk mångfald kan bestå av insådd av blommande växter, restaurering av diken och bäckar, kapande av sandmiljöer, veteranisering av träd, anläggning av småvatten, veddepåer, holkar, stenrösen… Här sätts gränserna bara av ekologens fantasi, tillgängliga ytor och verksamhetsutövarens egna miljömål.

Exempel 3: Agrivoltaiska system

Solparker på åkermark kan kombineras med odling eller djurhållning på de ytor som finns mellan och under panelerna, så kallade agrivoltaiska system eller solsambruk. Exempel på lämplig odling är grönsaker och frukt, där skuggningen kan innebära odlingsfördelar, men även mer traditionella jordbruksgrödor är tänkbara. Vertikala eller vinklingsbara solpaneler minskar förlusten av odlingsbar mark. Avståndet mellan panelerna kan anpassas till maskinparken eller omvänt; maskinerna kan anpassas till avståndet mellan panelerna. Försök med vertikala solpaneler på åkermark pekar på endast marginella förluster i såväl vallproduktion som solel jämfört med respektive produktion i ren form.

Exempel 4: Nygammal hävd

Många marginalmarker i jordbrukslandskapet brukades traditionellt med slåtter eller uttag av löv och klenvirke till foder och enklare konstruktioner, men har idag lämnats utan hävd. Återupptaget brukande, inspirerat av den traditionella hävden, kan generera biomassa för energi och samtidigt återställa delar av den hävdberoende biologiska mångfalden.

Jan Olof Helldin, SLU Centrum för biologisk mångfald.
Mattias Ahlstedt, Naturskyddsföreningen Dalarna.
Johnny Kjellström, Svenska Bioenergiföreningen.
Linus Linse, inst. för stad och land, SLU.
Johan Lundin, Helios Nordic Energy AB.
Sven-Erik Svensson, inst. för biosystem och teknologi, SLU. 

LÄS MER:

• Tilman, D. m.fl. (2009). Beneficial Biofuels — The Food, Energy, and Environment Trilemma. Science.
• Ahlgren m.fl, (2017). Biodrivmedel och mark-användning i Sverige. Rapport från Lunds universitet.
• Pettersson, I. m.fl., (2022). Ecovoltaics och agrivoltaics – en hand¬bok om solcellsparker som gynnar biologisk mångfald och ekosystem¬tjänster. RISE Research Institutes of Sweden.
• Råberg, T. m.fl, (2021). Solcellsparker, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. RISE rapport 2021:52.
• Campana, P. m.fl. (2023) Evaluation of the first agrivoltaic system in Sweden. Rapport från Energimyndigheten.
• Nilsson m.fl. (2011). Vindkraft i slättlandskapet; Så gynnar anläggning av naturmiljöer den biologiska mångfalden. Rapport från Jordbruksverket.
• Biodiverse nr 1/2008 med temat Energi.