Att skydda innebär att man skyddar något mot någonting. Åtgärden handlar i det ena fallet om att undanröja det som ger upphov till problemet. Det kan innebära att förbjuda fiske inom ett naturreservat. Den andra vägen innebär att aktivt förändra de störande verksamheterna så att de inte längre utgör ett hot. Exempel på detta är att förändra fiskets metoder i mer skonsam riktning.
Fördelen med särskilda områdesskydd är att de ger synliga resultat även om de måste sägas vara mycket begränsade. Fördelen med generella åtgärder är att de ger resultat i stor skala. Nackdelen är att de kan ta lång tid att genomföra och därför svåra att driva politiskt.

Bristande underlag

Till områdesskydden räknas nationalpark, naturreservat, strandskydd, biotopskydd, djurskyddsområden samt Natura 2000 områden. Enligt de svenska miljömålen för Kust och hav skall senast år 2010 minst 50 % av skyddsvärda marina miljöer och minst 70 % av kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärden ha ett långsiktigt skydd. I många fall avses med långsiktigt skydd just områdesskydd.

Bristen på ett samlat kunskapsunderlag när det gäller specifika skyddsvärden i den marina miljön gör frågan kring urval av särskilt skyddsvärda områden svår för att inte säga omöjlig att hantera. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har i ett läge med bristande underlag valt en bred definition av vad som måste betraktas som skyddsvärt och utgått ifrån redovisade riksintressen för naturvård i marin miljö. Riksintressena, som täcker en mycket stor del av Bohuskusten, är nyligen genomgångna och värdebeskrivningarna anpassade till dagens kunskapsläge.

Åtgärder för uthållighet

Foto: Bengt Frizell (överst), Oloph Demker (de tre nedre)

Inom det kustnära fisket har under senare år en lång rad åtgärder införts i syfte att stärka resursbasen men även för att skydda biodiversitet. Flertalet mynningsområden med vandringsfisk har fredats. Torskens lekplatser har skyddats och flera av de inre kustvattenområdena har fredats mot vadfiske. I Gullmarn infördes 1998 mycket restriktiva bestämmelser om räktrålning och stora delar av fjorden undantogs från trålning. Inom Koster-­Väderöfjordsområdet träffades år 2000 ett avtal med räkfiskarna kring en rad miljöförbättrande åtgärder som rörde fiskredskapen, och särskilda skyddsområden infördes. Det rapporteras i år om betydligt mer fisk, blannd annat torsk i de inre fjordsystemen och från Strömstadstrakten rapporteras om stora fångster av knaggrocka (catch and releasefiske) från sportfiskarna. Kanske är detta signaler på att åtgärderna börjar ge resultat.

Den utan tvekan viktigaste skyddsformen utmed bohuskusten utgörs av strandskyddet. Ut till 300 meter från strandkanten gäller förbud mot alla åtgärder och verksamheter i vattenmiljön som kan förändra miljön negativt. 300-metersgränsen gör att så gott som alla grunda vattenområden omfattas av detta skydd. Det finns idag tecken som tyder på att naturvårdsverk och departement inte inser den stora betydelse strandskyddet har när det gäller att bevara biodiversitet och biologisk produktion i våra kustområden.

Mot en ny förvaltningsform

Länsstyrelsen i Västra Götaland har satt upp en mycket hög ambition för skyddet av havsmiljön. Det motiveras av att vi här inom ett förhållandevis begränsat område återfinner större delen av Sveriges marina fauna och flora i ett i grunden opåverkat ekosystem. Dess värden kan endast till en mindre del bevaras genom naturreservat och motsvarande. Den stora utmaningen handlar i stället om att anpassa nyttjandet av havsmiljön till vad miljön tål, det som brukar kallas för en ekosystem­ansats.

För detta krävs goda kunskaper om miljön över stora områden. Men det handlar också om att kunna tillämpa kunskaperna. En ny förvaltningsform av kusterna är nödvändig där sektorerna samarbetar med varandra. I norra Bohuslän pågår för närvarande en rad intressanta projekt som syftar till ett långsiktigt hållbart nyttjande av kusten stora naturresurser. Det gäller dels bildandet av Sveriges första marina nationalpark Kosterhavet, dels utformningen av ett hållbart kustfiske genom det så kallade samförvaltnings­initiativet, samt ett planerat försök med integrerad kustzonsförvaltning.