Naturvårdskedjan, Hagmarksmistra, Naptek, Bioheritage och Include är namnen på några av CBM:s forskningsprogram. Vad har de gemensamt? Alla var eller är förstås fokuserade på naturvård, men de är också tvärvetenskapliga i sitt upplägg med syftet att producera synteser mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap. Man kan nog lugnt påstå att tvär- eller mångvetenskap är ett utmärkande drag för CBM. Samtidigt vet alla som försökt att mångvetenskapligt arbete är tidskrävande och på många sätt ganska frustrerande. Varför ger vi oss in i detta getingbo om och om igen?

Vad är ”naturvård”?

År 1986 publicerades en bok som fick stor betydelse inom naturvården, nämligen Michael Soulés bok Conservation biology. Boken hade undertiteln The science of scarcity and diversity, på svenska Naturvårdsbiologi – vetenskapen om sällsynthet och mångfald. Boken var en av flera publikationer som kom ut på 1980-talet och revolutionerade naturvårdsarbetet.

Men så här 25 år senare sitter jag fortfarande och funderar på vad naturvård egentligen är. Handlar naturvård verkligen om sällsynthet och mångfald, eller är det om något helt annat? Någon allmänt vedertagen definition av begreppet finns inte, men mängder med människor arbetar dagligen med naturvård som om betydelsen vore självklar. Hundratals rapporter publiceras där ord som naturvård och naturvärde används utan att definieras.

Centrum för biologisk mångfald har arbetat med naturvård i drygt 15 år, och det har under åren tydligt visat sig att man inte kan sätta likhetstecken mellan naturvårdsbiologi och naturvård. Naturvårdsbiologi är bara en komponent av naturvård. Naturvård handlar egentligen mindre om biologi och mer om åsikter, värderingar och attityder, och om människans behov och brukande av naturen.

Biologernas lekstuga

Redan innan Michael Soulés bok kom ut dominerades naturvårdsarbetet av biologer. Under 1980-talet blev naturvården mer teoretisk och biologernas dominans ännu tydligare. De flesta som idag arbetar med naturvård på länsstyrelser, andra myndigheter och företag är antingen biologer, eller har spetsat utbildningen med naturvårdsbiologi. Även CBM domineras av biologer.

Idag vet vi en hel del om olika arters behov, vilka biotoper och substrat som behövs, hur arter rör sig i landskapet, vilka som är vanliga eller sällsynta. Men vad vet vi om människor? Det är den enda arten vi inte förstår oss på. Ända sedan CBM:s födelse har vi varit bekymrade över hur lite vi kan åstadkomma med våra biologiska kunskaper. Det behövs människor på landet som brukar naturen för att öka mångfalden. Hur får man folk att stanna kvar på landet och bruka naturen? Kan det vara så att det är lika motiverat ur naturvårdssynpunkt att bygga skolor och dagis på landsbygden som att inrätta naturreservat?

För oss har det blivit helt uppenbart att naturvård är ett mångvetenskapligt ämne. CBM:s lite större forskningsprogram, som Hagmarksmistra och Naturvårdskedjan har därför varit mångvetenskapliga med kompetens inom bland annat ekonomi, juridik, historia, kulturgeografi och biologi.

Att bejaka olikheter

CBM var förvisso tidigt ute med mångvetenskap och har en del erfarenhet, men samtidigt måste vi erkänna att vi kan bli mycket bättre. Barriärerna mellan ämnesområdena är större än vi kunnat ana, med fundamentalt olika vetenskapliga traditioner och metoder. Skillnaderna gör att mångvetenskapligt arbete tar tid. I slutändan brukar det dock visa sig att skillnaden egentligen inte är ett problem utan snarare en tillgång. Samhällsvetenskapliga problem kan helt enkelt inte tacklas med naturvetenskapliga metoder och vice versa. Det finns naturvetare som försöker sig på den konsten, men med ganska tveksamt resultat.

Framtidens naturvård

Efter många års erfarenhet av mångvetenskap kan vi konstatera att avgrundsdjupa diken skiljer naturvetenskap från samhällsvetenskap. Bör vi fylla igen dikena? Nej, behåll dikena och bygg broar istället! Men om brobygget ska bli framgångsrikt måste samarbetet påbörjas redan när frågorna formuleras.

I framtiden bör alla naturvårdsprojekt vara mångvetenskapliga. På det området vill CBM utvecklas och förstärka sin position. Vi behöver fler samhällsvetare på alla positioner inom naturvården.