Ett led i att kunna uppnå hållbart nyttjande är att dra nytta av traditionella kunskaper. Detta poängterar CBD starkt. Därför måste det nya rådgivande organet, IPBES, innehålla sådana kunskapsinslag likaväl som de vetenskapliga.
Foto: NASA, home planet 1972
Efter flera års förhandlingar etablerades våren 2012, vid ett möte i Panama City, ”the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services” (IPBES) – en fristående vetenskaplig panel som ska ge stöd till politiska processer, utföra globala och regionala bedömningar av tillståndet för biologisk mångfald samt arbeta med frågor om hur kunskapen om biologisk mångfald ska vidareutvecklas.
Urvattnat kunskapsunderlag upprinnelse till IPBES
Kunskapsförsörjningen inom Konventionen för biologisk mångfald (CBD) är problematisk, liksom i många andra beslutsprocesser i global, nationell och lokal skala. Med det tidigare inrättade vetenskapligt-tekniska underorganet (SBSTTA) fanns ambitionen att kunna erbjuda ett relevant och väl underbyggt kunskapsunderlag. Dock har det vetenskapliga innehållet i SBSTTA:s överläggningar ofta bedömts som skralt och därför har behovet av att etablera ett oberoende vetenskapligt rådgivande organ utkristalliserats och resulterat i IPBES.
Multidisciplinär inriktning
En modell för IPBES är den vetenskapliga panelen under klimatkonventionen, vilket ställer höga krav på vetenskaplig saklighet och politiskt oberoende. Det har också uttalats att IPBES ska kunna dra nytta av traditionell och lokal erfarenhetsbaserad kunskap, som vanligen inte är vetenskapligt publicerad. Hur en sådan integration av olika kunskapssystem ska gå till är inte klarlagt ännu, men det är en viktig fråga att lösa.
Beslut om IPBES organisation och arbete kommer att fattas av en mellanstatlig plenarförsamling, medan vetenskapliga och tekniska frågor ska beredas av en multidisciplinär expertpanel bestående av 25 medlemmar, med lika representation från de fem FN-regionerna. Panelens ansvarsområde spänner över många vetenskapliga discipliner och flera olika kunskapssystem.
Det egentliga arbetet ska utföras av stora arbetsgrupper med experter som rekryteras från världens alla länder. Om mönstret från Klimatpanelen upprepas kommer det att handla om tusentals experter som bidrar med sin kompetens, och deras slutsatser om till exempel tillståndet för biologisk mångfald i världen ska kunna presenteras oberoende av politiska överväganden. Däremot är det viktigt att alla IPBES produkter blir relevanta för de beslut politiker och andra beslutsfattare står inför.
Hur implementera i Sverige?
Trots beslutet i Panama City återstår mycket att göra för att IPBES ska få en fungerande organisation och regelverk. Dessutom ska IPBES arbetsprogram sjösättas.
Det återstår också att diskutera hur svenska regeringen och dess myndigheter och andra svenska intressenter ska få det utbyte av IPBES som man förväntar sig, och hur svenska forskare och bärare av traditionell kunskap ska kunna bidra till IPBES produkter. Naturvårdsverket äger nu frågan och ska inrätta ett råd för att hantera Sveriges agerande. Frågor som ska lösas inkluderar: Hur ska Sverige påverka utformningen av IPBES arbetsprogram? Hur bestäms vilka svenska kunskapsbärare som ska nomineras till IPBES arbetsgrupper? Under vilka ekonomiska förhållanden ska sådana kunskapsbärare delta? Hur används rapporter och andra resultat från IPBES så att de får genomslag i internationella och nationella processer?