Livskraftiga ekosystem och de tjänster som dessa ger är avgörande för att minska klimatpåverkan, för att anpassa oss till de förändringar i klimat som vi inte kan undvika och för att fasa ut den fossila energin. Samtidigt blir livets väv tunnare och ekosystem världen över mår allt sämre. Det visade den stora FN-initierade utvärderingen Millenium Ecosystem Assessment, som gjordes av över tusen forskare mellan 2001 och 2005 och omfattade studier av ekosystem i 95 länder. Studien visade att 60 % av alla de tjänster som ekosystemen ger oss gratis och som bildar förutsättningar för våra liv är hotade idag genom att tjänsterna överutnyttjas eller för att ekosystemen exploateras alltför hårt.
Utmaningen vi står inför är därför dubbel. Samtidigt som vi behöver minska vår påverkan på klimatet måste vi också minska vårt tryck på jordens alla ekosystem. Å andra sidan kan just ett klokt samarbete med naturen hjälpa oss att lösa klimatproblemet.
Resiliens och mångfald
Biologiskt växtskydd. Fungerande ekosystemtjänster blir ett allt viktigare alternativ till konventionella metoder när vi måste klimatanpassa oss. Men ekosystemens tjänsteförmåga hotas också av klimatförändringar. Larven av den kinesiska harlekinnyckelpigan (Harmonia axyridis) frossar på bladlöss och minskar behovet av kemikalier (i Sverige är den förbjuden som biologiskt bekämpningsmedel). Foto: Pollinator/Wikimedia
Foto: B. Ekberg/Megapix, J. Wikström/Johné
Även om vi upphör med våra utsläpp av växthusgaser idag, kommer de utsläpp vi redan orsakat att ge stora förändringar i klimatet. Vilka förändringar det leder till i ekosystem världen över kan ingen säga exakt. Att bygga resiliens inför förändringar som vi inte kan förutsäga och som förmodligen inte har linjära förlopp kommer därför att vara än viktigare än idag. En ökad resiliens innebär en ökad förmåga att buffra förändringar, anpassa sig till nya situationer och lära sig av det som händer så att man ökar sin handlingsberedskap. Det handlar om att reducera osäkerhet så långt det är möjligt och samtidigt förvänta sig överraskningar.
Att bevara en så hög biologisk mångfald som möjligt är viktigt till exempel för att det ska finnas arter som kan ta över och utföra nyckelfunktioner från arter som inte klarar att anpassa sig. Arter som vi dag inte ser någon direkt ”nytta” av eller som utför samma funktion som en annan, vanligare, art, kan bli avgörande i en framtid med varmare klimat. Det är viktigt i synnerhet när det gäller vår matförsörjning. Vi kommer att behöva många olika insekter som kan äta nya skadegörare, insekter som kan sköta pollinering under olika temperatur- och fuktighetsförhållanden, bakterier som kan bryta ner sopor, hushållsavfall och annat organiskt material och mycket mycket mera.
Även här är utmaningarna dubbla. Ansträngningarna att bevara så mycket av den biologiska mångfalden som vi kan är viktigare än någonsin om vi ska kunna anpassa oss till ett förändrat klimat, samtidigt som klimatförändringarna i sig hotar många arter. FN:s klimatpanel menar att det är sannolikt att 20–30% av alla arter försvinner om den globala medeltemperaturen ökar med 2–3 grader från förindustriell nivå. Idag har den redan ökat med 0,76 grader. Att bromsa klimatförändringarna är därför troligen det viktigaste ”bevarandeprojektet” av alla.
Energin en stor utmaning
Att fasa ut fossil energi i alla våra aktiviteter är en stor utmaning eftersom praktiskt taget allt vi gör drivs direkt eller indirekt av olja. Det handlar om att ge plats för och skickligt använda resurser och tjänster som ekosystemen ger, det vill säga ge mer utrymme för och på alla sätt underlätta ekologiska funktioner som vilda växter, djur, svampar, alger, bakterier och andra organismer bidrar till.
Ska vi fasa ut oljan ur vår livsmedelsproduktion behöver vi stärka och lita till en mängd ekosystemtjänster. Vi behöver en hög biologisk aktivitet i marken och lokala kretslopp för att få höga skördar utan handelsgödsel. Vi behöver bakterier, svampar, urdjur, nematoder och ringmaskar som bryter ner organiskt material och bidrar till vittring. Vi behöver mykorrhiza, det vill säga ett naturligt samarbete mellan svampar och våra grödor (och andra växter också för den delen) för att förse grödorna med svårtillgängliga ämnen så som fosfor och spårämnen. Vi behöver växter så som vall som bidrar till hög mullhalt samt daggmaskar och andra organismer som gör jorden lucker och minskar behovet av markbearbetning. Vi behöver ersätta industriellt fixerat kväve (handelsgödsel) som idag både kräver stora mängder fossil energi och ger avsevärda utsläpp av växthusgaser, med baljväxters kvävefixering, som varken kräver hjälpenergi eller bidrar till utsläpp. Vi behöver utforma landskapet och produktionen så att vi på alla sätt gynnar en mängd nyttoinsekter som kan äta bladlöss och andra skadegörare för att minska behovet av kemisk bekämpning som producerats med hjälp av fossil energi.
Ekologisk design kan visa vägen
Även inom andra områden i samhället, till exempel i industrin, inom transporter, energiförsörjning och boende, måste vi lära oss att samarbeta med de ekosystem som vi befinner oss i, och vi behöver också lära av ekosystem på andra platser på jorden. För att göra det behövs stora satsningar på forskning om ekologiskt design, bland annat i det nya spännande forskningsområdet biomimikry som handlar om att efterlikna naturens sätt att organisera sig och att utföra funktioner och generera resurser på ett smart sätt med förnybar energi och utan restprodukter. Till exempel kan regnskogar och korallrev då bli viktiga ”klassrum” och förebilder.