TEMA: MÅNGFALD I MATLANDSKAPETVår produktion och konsumtion av mat är starkt kopplad till den omgivande mångfal­den. Vi människor har i alla tider gynnat eller missgynnat den biologiska mångfalden i vår närmiljö beroende på vad som har varit mest önskvärt att äta eller vad som har varit mest värt att producera. Med tiden har vår effektivitet att påverka omgiv­ningen blivit allt större och detsamma gäller också våra metoder att skörda naturens resurser.

Vår produktion och konsumtion av mat är starkt kopplad till den omgivande mångfal­den. Vi människor har i alla tider gynnat eller missgynnat den biologiska mångfalden i vår närmiljö beroende på vad som har varit mest önskvärt att äta eller vad som har varit mest värt att producera. Med tiden har vår effektivitet att påverka omgiv­ningen blivit allt större och detsamma gäller också våra metoder att skörda naturens resurser.

Framtiden för maten och mångfalden

Dagens livsmedelssystem är en viktig faktor till att den biologiska mångfal­den minskar, men vad kan vi göra åt det för att minska påverkan och dess­utom vända trenden? Mångfaldskon­ferensen 2024 genomfördes på temat Mångfald i matlandskapet, vilket gav upphov till frågor som vad ett matland­skap är, och hur landskapet och den biologiska mångfalden påverkas av våra matvanor. Och använder vi verkligen mångfalden på det mest genomtänkta sättet? Konferensen planerades gemen­samt av SLU Centrum för biologisk mångfald och framtidsplattformen SLU Future Food.

En konferenssal. Längst fram visas programmet för Mångfaldskonferensen 2024 på en skärm. Foto Mångfaldskonferensen 2024 genomfördes på temat Mångfald i matlandskapet. Bakom programmet stod SLU Centrum för biologisk mångfald och framtidsplattformen SLU Future Food.

Foto: CBM

För att ge deltagarna brett perspektiv inför dagens utmanande tema lät vi den inledas av fyra föredrag med olika vinklingar på framtiden som påverkar förståelsen av dagens situation. Bio­logen och CBM:s förre föreståndare Torbjörn Ebenhard berättade om nuläget för den biologiska mångfal­den och ekosystemtjänsterna, det vill säga grunden till vår matproduktion. Han följdes av kulturgeografen och landsbygdsforskaren Erik Westholm som reflekterade över det avlägsna och ogripbara, såsom framtiden eller andra sidan jordklotet, vilket försvårar för vår förmåga att värdera konsekvenser av vårt handlande. Därefter beskrev träd­gårdshistorikern Inger Olausson städer­nas historiska betydelse för sin egen livsmedelsförsörjning, och att dagens samhällsplanering inte tar hänsyn till möjligheterna.

Avslutningsvis talade ekologen Janne Bengtsson om olika scenarier om hur förändrade matvanor dikterar hur fram­tidens landskap och mångfald kommer att vara beskaffad. Dessa fyra intressanta och tankeväckande perspektiv har nu fått mer utrymme i detta nummer.

Hur förvalta matlandskapen?

Hur värderar vi vårt matlandskap i förhållande till andra konkurrerande samhällsintressen, och hur förvaltar vi våra matlandskap till kommande generationer? Detta var centrala frågor för eftermiddagens workshopar där deltagarna fick möjlighet att djupdyka i samtal rörande olika matlandskap. De olika matlandskapen som diskutera­des under dagen var stadslandskapet, odlingslandskapet, energilandskapet, och vattenlandskapet. Syftet var att synliggöra möjligheter, synergier men också identifiera eventuella intressekon­flikter allt för att vi ska kunna förvalta mångfalden i våra olika matlandskap.

Hoppas detta nummer av Biodiverse kan inspirera dig som läsare lika mycket som det inspirerande oss deltagare vid Mångfaldskonferensen 2024.

Håkan Tunón, forskningsledare CBM
Annsofie Wahlström, programchef, SLU Future Food