Genom att skapa bättre livsmiljöer för fåglar i städerna går det att öka mångfalden och därmed indirekt välbefinnandet för människor. Men med fortsatt ökad inflyttning till större städer i Sverige och globalt är det viktigt att fördjupa kunskapen om naturens betydelse för människans välbefinnande för att skapa en grund för framtida hållbara städer.
I en studie gjord på drygt 200 lärarstudenter från Göteborgs universitet och teknologer från Chalmers visade resultaten att stadsmiljöerna upplevdes som mer positiva med fågelljud – oavsett vilka av de testade fåglarna som lät. Det gällde också om det var tjattrandet av gråsparv. Ju fler arter de fick lyssna på desto mer positiva var de till stadsmiljöerna. Det ljud som rankades högst var en kombination av sånger och ljud från lövsångare, bofink, blåmes, rödhake, talgoxe, koltrast och större hackspett. Studenterna fick lyssna på fågelljud, se bilder på stadsmiljöer och sedan se en kombination av bilder samtidigt som de lyssnade på fågelljud.
Bakgrunden till att studenterna i undersökningen och vi människor generellt upplever miljöer med stor biologisk mångfald som mer positiva eller kanske till och med avstressande, är inte känd. Den här studien bidrar med en liten pusselbit genom att visa att fågelsång bidrar positivt till upplevelsen under vissa förutsättningar.
Naturen minskar stress
Olika studier har visat att vistelse i grönytor minskar stress och ökar psykiskt välbefinnande. Nyanserna av det gröna, det vill säga vilken typ av grönt som faktiskt gör att vi får snabbare stress-minskning, är dock dåligt undersökt. En tidigare studie visar att lövträd upplevs som mer positiva än barrträd. Några andra studier visar dock att den faktiska mångfalden av arter gör att en miljö i städer upplevs som mer positiv och ökar därmed indirekt välbefinnandet.
I första hand har synintryck av grönytor kopplat till välbefinnande studerats, trots att vi upplever vår omgivning genom både syn, hörsel, lukt och kanske även känsel. Buller anses vara det enskilt största miljöproblemet i svenska städer. Ljud från naturen har också visat sig öka trivseln och välmående i städer. Dock är naturljuden i tidigare studier, precis som det visuella gröna, vagt formulerade som ”fågelkvitter” ”sus från träd” och ”vatten”. Det finns ytterst få studier på enskilda arters fågelsång och påverkan på människor, och inga tidigare studier på flera arter samtidigt som sjunger.
Fågelvänliga grönområden behövs
Genom att ge bättre förutsättningar för att en mångfald av fåglar ska trivas i städerna, kan alltså också välbefinnandet för stadens invånare öka. Det handlar då om att skötseln av grönytor möjliggör för många fågelarter att häcka, samtidigt som områdena skall vara tillgängliga för människor. Många grönytor i städer har dock en ljudmatta av trafikbuller i bakgrunden som minskar upplevelsen av fågelljuden. Kanske bör fler grönytor bullerdämpas för att skapa oaser för välmående i städer? Grönytor får idag ofta stryka på foten i framförallt medelstora och större städer där de behövs mest. Det finns dock ett ökat intresse för att täcka väggar och tak med grönt, något som teoretiskt kan både minska bullret och skapa livsmiljöer åt fåglar i områden som idag saknar grönytor.