Temat var hur livsmedelsproduktion ska kunna ska kunna ske i samklang med bevarandet av biologisk mångfald. Föreläsarna kom från olika organisationer och från skilda delar av världen och belyste balansen mellan tryggad livsmedelsförsörjning och biologisk mångfald utifrån flera olika perspektiv. CBM:s Urban Emanuelsson inledde med att poängtera att de som jobbar med naturvård och biologisk mångfald och de som jobbar med fattigdomsbekämpning och frågor om svält sällan möts. Detta är ett problem eftersom frågorna självklart hänger ihop.

Vill prioritera människan

Ofta markeras det att man i debatten om svält och fattigdom måste offra naturen till viss del för att kunna minska svälten. Naturvårdsbiologer påstås vara naiva och prioritera miljön framför människors överlevnad, medan de som vill sätta människan före naturen av naturvårdsbiologer anses tänka kortsiktigt och ohållbart. Göran Djurfeldt, Lunds universitet, menade att biodiversiteten inte nödvändigtvis måste ge vika för livsmedelsförsörjningen, men han framhöll att vi i så fall måste prioritera människan. Djurfeldt framhöll att vi måste sluta glorifiera traditionella jordbruksmetoder. Teknik­utvecklingen inom jordbruket som nått resten av världen måste också nå Afrikas befolkning. En liten mängd konstgödsel, långt under de nivåer vi använder här, skulle kunna förbättra Afrikas jordbruk dramatiskt.

I motsats till Göran Djurfeldt framhöll Hans Herren från International Centre of Insect Physiology and Ecology (ICIPE) att man mycket väl kan klara av att avsevärt öka livsmedelsproduktionen med ekologiska odlingsmetoder.

Möjligheter med genteknik

FAO:s James Dargie bemötte den kritik som FAO-rapporten ”The State of Food and Agriculture 2003–2004 Agricultural Biotechnology Meeting the needs of the poor?” har väckt. I rapporten framhålls bland annat att det inte finns bekräftat att dagens genmodifierade grödor har orsakat några hälso- eller miljöskador, men att däremot vissa sociala och miljömässiga fördelar har påvisats. Han påpekade att frånvaron av negativa effekter inte betyder att de inte kan uppstå. Kritiken från miljöorganisationer har riktat sig mot vad man anser vara en onyanserat positiv syn på bioteknologins möjlighet att minska fattigdom. Dargie menade att FAO inte förordar genteknik utan snarare vill att alla ska ha lika tillgång till möjligheten och rätt att själva få fatta beslut i frågor rörande genmodifierade grödor eller inte.

Nord-Syd-motsättning

Journalisten Devinder Sharma från Indien framhöll att Nord och bolagen först stal genetiska resurser i Syd för att tjäna pengar på dem, och nu dessutom vill kartlägga och få del av all ”traditionell kunskap” för att snabbare exploatera genmaterialet. Sharma tryckte på att den ojämna maktbalansen i världen är ett nyckel­problem att lösa i vägen mot en rättvisare värld med mat åt alla.

Lennart Salomonsson från SLU spann vidare på maktfördelning och orättvisa handelsvillkor, men från ett nytt perspektiv. Det går inte att få rättvis handel så länge vi värderar detta i pengar, då penningvärdet är oerhört mycket lägre i fattiga länder i Syd än hos oss, menade Salomonsson. Han efterfrågade snarare ett energi­avtryck, ”emergi”, där varor och tjänster tilldelas värden i förhållande till deras andel av jordens totala energiomsättning. Med det systemet värderas både ekosystemtjänster och mänskliga tjänster, och samma arbete får samma emergikvot oavsett om den utförs i ett fattigt eller rikt land. Om en global handel ska kunna hjälpa de fattiga länderna och vara socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar så måste villkoren för handeln ändras, menade Salomonsson.

Enighet i debatten

Under paneldebatten var deltagarna överens om att mer jordbruksforskning behövs och att mer pengar bör avsättas av allmänna medel. Man var också enig om att teknisk utveckling behövs, men åsikterna gick isär om var fokus på forskningen och den tekniska utvecklingen skulle ligga.

Panelen var även överens om att Afrikas största problem är bristen på demokrati och inte otillräckligt med mat. Vems felet var eller hur Afrikas problem ska lösas kunde man däremot inte enas om. Göran Djurfeldt och James Dargie menade att Afrika måste lösa sina egna problem, medan Devinder Sharma vidhöll att det var en global fråga om ojämn makt- och resursfördelning och inte något som Afrika självt kunde ta ansvar för.

Öviga talare under dagen var Maria Berlekom (SwedBio), Sarala Gopalan från den indiska jordbrukarorganisationen IFAP, Caroline Trapp (LRF), August Temu (International Center for Research in Agroforestry, ICRAF) och Klaus Pontvik från Ecocaféet i Uppsala.