Under 1900-talet ersattes det öppna odlingslandskapet i Hälsingland successivt av en alltmer igenväxt natur. I de regionala miljömålen för Ett rikt odlingslandskap i Gävleborgs län utgick vi från länets historia. Vilka marktyper har varit typiska för regionen och vilka naturvärden är kopplade till dem? De marker som förut var vanligast, ängsmarker längs vattendrag och skogsbete vid fäbodar, är idag mest hotade. Därför var ett självklart gemensamt mål för natur- och kulturmiljöarbetet att gynna sådana miljöer.

Majorns på Haga

En stor del av Hälsinglands öppna odlingslandskap finns i Ljusnans dalgång. Här fanns förr slåtterängar som med tiden blev betesmarker. Idag har dessa områden vuxit igen. När mark återställs för bete syns det därför mycket tydligt. Ett exempel är ”Majorns på Haga”, där marken återigen är helt öppen.

Brukaren på gården kontaktade länsstyrelsens rådgivare för att få stöd för att börja avverka. Han hade sett ett foto från början av 1900-talet med ett helt öppet landskap. Historiska kartor visade ocksåatt marken varit ängsmark åtminstone från 1705. Trädinslaget var litet och betesmarken var, som på andra ställen i Hälsingland, i skogen, utom en hästhage vid skogsranden. Där betade nu kvigor. Brukaren ville restaurera de igenväxta markerna och att återskapa det historiska landskapet.

Vilka värden är viktigast?

Flera naturvänner var skeptiska till idén att hugga ner skog och buskage längs älven. Det var fina lokaler för sångare och den lokala fågelklubben brukade ha exkursioner dit. Även fiskevårdarna var emot det då fisken vill ha skugga. Naturvårdare stod mot naturvårdare.

Målet med arbetet, liksom det regionala miljömålet, är att värna om hotade marker och miljöer. Idag tillhör strandnära betesmarker de mest hotade i länet. Betesdjuren blir färre och ofta är det för fuktigt för moderna maskiner.

Det är inte brist på busk och sly. Röjer man en liten sträcka längs en i övrigt igenväxt älv, missgynnas inte de buskälskande fåglarna i stort. Vi hoppades genom restaureringen få tillbaka en annan fågelfauna, anpassad till öppna gräsmarker.

Gott om betesdjur

Skogsvårdsstyrelsen och ett arbetslag från Bollnäs kommun skötte avverkningen. I stort sett sparades inga träd alls, inga utkiksposter för kråkor som skulle kunna hota äggen hos häckande vadare. Eftersom det fanns gott om betesdjur gick det bra att ta bort all sly på en gång, de hann hålla efter stubb- och rotskott. Annars bör man gå försiktigt fram och ta en bit i taget så att betesdjuren hinner med.

Även hästhagen restaurerades och fler betesdjur flyttades dit. Den är nu Natura 2000-område, vilket brukaren är mäkta stolt över. Han rustade även hagens 2 km långa trägärdesgård.

Fler fåglar och kortare snagg

Resultatet har blivit en förändrad fågelfauna. Nu är det gott om både rastande och häckande vadare. De skeptiska fågelskådarna är idag nöjda! Djuren betar långt ut i älven, fram på höstkanten syns bara kornas ryggar och huvuden ovanför vattenytan. Det har skapats en fin kortsnaggad grässvål med betesgynnade småvuxna arter. Landskapet har öppnats. Gårdens läge intill riksvägen gör att många har följt arbetet och sett hur landskapet blivit öppnare och älven åter blivit synlig. Det har varit ett bra sätt att marknadsföra odlingslandskapet, vilket är en viktig del i miljömålsarbetet.

Hur nås lyckat resultat?

Man måste från början ha ett gemensamt mål och en plan för slutresultatet. Här hade natur- och kulturmiljövården samma mål, men det finns situationer då enighet är svårt att uppnå. Men man bör kunna förklara varför man väljer ett visst alternativ. Även kompromisser måste kunna förklaras. Det synliga resultatet måste vara begripligt, inte en sammanblandning av olika naturtyper, eller ett försök att nå ”allt på en gång”.

Vår erfarenhet är att de flesta jordbrukare har ett historieintresse, men är inte lika intresserade av naturvärden. Historiska kartor kan dock bana väg för naturintresset. På ”Majorns i Haga” sporrades brukaren av att få tillbaks den historiska fågelfaunan och att utveckla den biologiska mångfalden i hästhagen. Goda, konkreta, helst lokala exempel är viktiga för att andra ska följa efter. Vår brukare har fungerat som pionjär och har fått berätta om sin gård för andra inför liknande restaureringar. Det har inspirerat andra att ta sig an liknande projekt.