De första lökarna som introducerades i landet var troligen påskliljor och snöklockor. Andra populära lökväxter som hyacinter, pärlhyacinter, snödroppar och tulpaner infördes under 1600-talet. På 1800-talet introducerades nyheter som dahlior och begonior. Bevarar en 100-årig odlingshistoria De vår- och sommarblommande lökarna och knölarna är oftast lättodlade och långlivade, vilket har bidragit till att de ofta påträffas i och utanför äldre trädgårdar. Med tiden har dessa växter anpassat sig till vårt klimat och jordmån här i Norden. Dahlior och begonior har inte anpassat sig till vårt klimat på samma sätt, utan måste tas upp och förvaras frostfritt under den kalla årstiden. Trots detta merarbete finns det knölar som har en mer än 100-årig odlingshistoria
i Sverige.
De gamla lökarna och knölväxterna har både en rik kulturhistoria och genetisk mångfald som är
viktig att ta tillvara. För POM är även äldre miljöer intressanta, där man på våren kan finna blåstjärnor, vårstjärnor, snödroppar, pärlhyacinter och krokusar i stora blommande mattor. De här miljöerna har oftast en mycket spännande kulturhistoria som man kan följa tillbaka i tiden. Sannolikt har också många av växterna korsat sig med varandra vilket givit upphov till stor genetisk variation.
Inkomna tips
Under sommaren och hösten har det kommit in omkring 140 brev och tips till uppropet. Alla brev och tips läses igenom noggrant och nu under vintern tar jag kontakt med brevskrivarna. Då går vi igenom växtens historia, växtplats och utseende. Om växten går att spåra tillbaka till före 1940 kommer den att registreras i POM:s databas.
I breven som kommit in hittills är det framförallt narcisser som folk hör av sig om; 75 av 200 växttips är påsk- och pingstliljor. På andra, tredje och fjärde plats finns tulpaner (29), krolliljor (15) och dahlior (14). Totalt har vi fått information om 29 olika arter.
Nationella samlingar
Under hösten 2007 ska enligt planerna POM starta en provodling av de lökar och knölar som kan vara av intresse för långsiktig bevarande. De kan handla om att dessa växter till exempel är sjukdomsfria, extra blomningsvilliga eller har en intressant kulturhistoria. Efter ca 5 års utvärderingar kommer de lökar och knölar som visar sig vara värdefullast att bevaras i kommande nationella samlingar. Detta material kommer också att användas i andra syften som till exempel för visningsträdgårdar, forskning och undervisning.