Den bruna sandjägaren Cicindela hybrida är en av de arter som hotas av kraftverksbygget i Svartån.
TEMA: SJÖAR OCH VATTENDRAGBiologiska värden ställs mot ekonomiska intressen när Svartåns framtid avgörs. En privatperson har ansökt om att få bygga ett minikraftverk i den del av ån som ligger inom den norra delen av Brattforshedens naturvårdsområde i Värmland. Minikraftverket beräknas producera energi motsvarande el för 250 hushåll. Av hittills 24 påträffade rödlistade djurarter i Svartåns dalgång är sex direkt beroende av vattenförhållandena i ån. Ärendet ligger nu på remiss hos Miljödomstolen.

I Sverige är ca 70 % av den utbyggbara vattenkraften tagen in anspråk, i Värmlands län upp till 90 %. Huvuddelen av denna vattenkraft kommer från större vattendrag. De kraftverk som byggs i mindre vattendrag kallas minikraftverk och svarar för en procent av Sveriges totala elproduktion.

Samma år satte Naturvårdsverket och Sveriges riksdag upp miljömål som innebär att hotade arter skall ges möjlighet att öka i antal och sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga bestånd säkras.

Negativa biologiska effekter

Studier har visat samband mellan vattenreglering och negativa biologiska effekter. Lokalt anpassade fiskbestånd utrotas, akvatiska insektsarter i strömmande vatten minskar i antal och variation och diversiteten av kärlväxter längs älvstränder minskar.

Årstidsvariationen rubbas

Behovet av el är störst under vinterhalvåret. Därför sparas vårfloden i dammar för att släppas på under vintern, då vattennivån normalt är som lägst. Den naturliga variationen i vattenståndet ställs på ända. Även små förändringar i vattennivåregimen förändrar livsbetingelserna för arter vid älvstränder. Naturligt fluktuerande vattennivåer är en förutsättning för en stor variation av växtsamhällen samt en hög artrikedom av växter. Perioder med översvämningar dödar dominerande arter och öppnar upp nya habitatytor, sprider flytande frön och efterlämnar fuktiga sedimentlager för frön att gro i. Mindre fluktuationer leder till att en tätare vegetation koloniserar en större del av stranden så att habitatytan reduceras. Det innebär även en ökad konkurrens från opportunistiska arter.

Marginell nytta

Riksrevisionsverket konstaterade 1998 att minikraftverken har marginell effekt på landets elproduktion och sysselsättning. Studier har visat att i förhållande till energiutbytet åstadkommer minikraftverken ännu större ingrepp i naturen än de stora kraftverken.

Bristfälliga miljökonsekvensbeskrivningar

När Miljödomstolen beslutar om tillstånd ska ges till ett minikraftverk, väger den biologiska värden mot nyttan av minikraftverket. Mycket kritik har riktats mot bristfälliga miljökonsekvensbeskrivningar, MKB, som lämnas in tillsammans med ansökan. Ofta anlitar den ansökande en egen konsult för att göra beskrivningen. Så var även fallet vid Svartån.

Dubbla budskap

Fortsatt utbyggnad av minikraftverk går stick i stäv med Naturvårdsverkets och Fiskeriverkets arbete med att återställa reglerade vattendrag, menar Sven-Åke Berglind på Uppsala universitet som tillsammans med Bengt Ehnström, ArtDatabanken och Håkan Ljungberg, Lunds universitet, har studerat Svartåns skalbaggsfauna. De anser att de statliga subventionerna motsäger riksdagens egen proposition om att hotade arter skall ges möjlighet att överleva inom sina naturliga utbredningsområden.

Lästips

:Berglind, S., Ehnström, B., Ljungberg, H. (1997). Strandskalbaggar, biologisk mångfald och reglering av små vattendrag - exemplen Svartån och Mjällån. Ent. Tidskr. 118:137-154.

Faktaruta

:Den som vill bygga ett minikraftverk presenterar sina planer i ett tidigt samråd med länsstyrelse, kommun och allmänhet och lämnar in en miljökonsekvensbeskrivning som granskas av Miljödomstolen, tidigare Vattendomstolen. Ett utökat samråd sker sedan mellan berörda parter och experter, t.ex. Naturvårdsverket, Fiskeriverket och miljöorganisationer. Ansökan skickas till Miljödomstolen och vidare på remiss för yttranden från allmänna instanser som länsstyrelse och kommun. Därefter sker en huvudförhandling och dom meddelas av Miljödomstolen. eslutet kan överklagas hos Miljööverdomstolen och därefter till Högsta domstolen.