I Sverige är ca 70 % av den utbyggbara vattenkraften tagen in anspråk, i Värmlands län upp till 90 %. Huvuddelen av denna vattenkraft kommer från större vattendrag. De kraftverk som byggs i mindre vattendrag kallas minikraftverk och svarar för en procent av Sveriges totala elproduktion.
Samma år satte Naturvårdsverket och Sveriges riksdag upp miljömål som innebär att hotade arter skall ges möjlighet att öka i antal och sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga bestånd säkras.
Negativa biologiska effekter
Studier har visat samband mellan vattenreglering och negativa biologiska effekter. Lokalt anpassade fiskbestånd utrotas, akvatiska insektsarter i strömmande vatten minskar i antal och variation och diversiteten av kärlväxter längs älvstränder minskar.
Årstidsvariationen rubbas
Behovet av el är störst under vinterhalvåret. Därför sparas vårfloden i dammar för att släppas på under vintern, då vattennivån normalt är som lägst. Den naturliga variationen i vattenståndet ställs på ända. Även små förändringar i vattennivåregimen förändrar livsbetingelserna för arter vid älvstränder. Naturligt fluktuerande vattennivåer är en förutsättning för en stor variation av växtsamhällen samt en hög artrikedom av växter. Perioder med översvämningar dödar dominerande arter och öppnar upp nya habitatytor, sprider flytande frön och efterlämnar fuktiga sedimentlager för frön att gro i. Mindre fluktuationer leder till att en tätare vegetation koloniserar en större del av stranden så att habitatytan reduceras. Det innebär även en ökad konkurrens från opportunistiska arter.
Marginell nytta
Riksrevisionsverket konstaterade 1998 att minikraftverken har marginell effekt på landets elproduktion och sysselsättning. Studier har visat att i förhållande till energiutbytet åstadkommer minikraftverken ännu större ingrepp i naturen än de stora kraftverken.
Bristfälliga miljökonsekvensbeskrivningar
När Miljödomstolen beslutar om tillstånd ska ges till ett minikraftverk, väger den biologiska värden mot nyttan av minikraftverket. Mycket kritik har riktats mot bristfälliga miljökonsekvensbeskrivningar, MKB, som lämnas in tillsammans med ansökan. Ofta anlitar den ansökande en egen konsult för att göra beskrivningen. Så var även fallet vid Svartån.
Dubbla budskap
Fortsatt utbyggnad av minikraftverk går stick i stäv med Naturvårdsverkets och Fiskeriverkets arbete med att återställa reglerade vattendrag, menar Sven-Åke Berglind på Uppsala universitet som tillsammans med Bengt Ehnström, ArtDatabanken och Håkan Ljungberg, Lunds universitet, har studerat Svartåns skalbaggsfauna. De anser att de statliga subventionerna motsäger riksdagens egen proposition om att hotade arter skall ges möjlighet att överleva inom sina naturliga utbredningsområden.