Vad som uppfattas som en invasiv art är ett tydligt exempel. Det handlar om de arter som på något negativt sätt påverkar människors hälsa, ekonomin i en näring eller våra politiska mål att bevara den önskvärda biologiska mångfalden i ett land. Det innebär också att problemen med biologisk mångfald är klart politiska och därför är kopplade till värderingar och intressen. Om en fråga är politisk så blir det avgörande vilka individer, grupper och organisationer som beslutar om vilka arter och ekosystem som är önskvärda eller inte önskvärda. Vilken natur vill vi ha eller inte, och på vilka grunder (etiska, vetenskapliga, politiska, ekonomiska, med flera) görs dessa bedömningar? Och hur vill vi att bedömningarna genomförs – vilka intressen anser vi har rätt att bidra och vilket kunskapsunderlag anser vi är relevant och tillräckligt? En fråga som diskussionen som oönskade arter också lyfter fram är den etiska. Vilken rätt har naturen och dess biologiska varelser att leva och hur hanterar vi den frågan i relation till de oönskade arterna? Mår naturen och arterna dåligt av de arter som vi människor oavsiktligt eller avsiktligt för in i miljöer de inte funnits i förut? Naturen förändras ständigt men det är vi människor som bedömer förändringen som bra eller dålig och sätter etiketter på förändringen av arter (inhemsk, invasiv) och de åtgärder vi anser behövs (utrota, bevara) sätter bra eller dåliga betyg på denna förändring (risk, möjlighet). Samtidigt finns uppfattningen att naturen och dess växter och djur har ett inneboende värde, det vill säga att de har rätt att existera bara för sin egen skull. Vad vi har som referenspunkt, tidsmässigt och rumsligt samt etiskt, i samhället för arbetet att bestämma vilka arter och ekosystem som är oönskade eller önskvärda är naturligtvis en värdefråga och en politisk fråga men där vetenskapen ger en viktig grund för diskussionerna. Vetenskapen har dock sina gränser i relation till hur de kan guida våra värderingar och politiska ställningstaganden.