TEMA: BIODIWHAT? BIODIWHY?När konventionen om biologisk mångfald antogs 1992 så kan vi konstatera att det som initialt kanske främst var tänkt som en naturvårdskonvention lika mycket blev en konvention om hållbar utveckling och rättvisefrågor. Många togs på sängen och ställde sig frågan – vad är biologisk mångfald? Och vad är hållbart nyttjande? Hos den breda allmänheten och våra beslutsfattare finns mycket diffusa kunskaper om detta och annat som kopplar till naturens och ekosystemens avgörande betydelse för människans överlevnad.

Varför diskuteras inte en naturkanon?

Om man ser tillbaka på sommaren som har gått, och bortser från tv-fenomenet Gift vid första ögonkastet som fick mycket medial uppmärksamhet, så debatterades på kultursidorna frågan om en svensk kulturkanon, och parallellt i andra fora har vi sett en högljudd diskussion om förhållandet mellan naturvård och skogsbruk. Varför tar vi inte steget fullt ut och kombinera de två? Naturen är till stor del kultur och kulturen utgår i många fall från naturen. är det inte så att vi behöver en svensk naturkanon? Frågan är vad bör betraktas som biologisk allmänbildning. Vilka krav bör vi ställa på våra beslutsfattare – och vilka borde vi ställa på oss själva? Vilka arter bör en allmänbildad person kunna identifiera? Borde inte beslutsfattare kunna förstå och beskriva vad biologisk mångfald, ekosystemtjänster och ekosystemfunktioner är och vilken roll de har för mänsklighetens fortlevnad?

Ett lyft för naturen

Det finns ett stort behov av ökad förståelse i samhället om naturen och vad den faktiskt betyder för oss, såväl fysiskt som psykiskt. Allmänheten behöver generell kunskap och beslutsfattare behöver vidga sina perspektiv vad gäller vilka följder, såväl positiva som negativa och såväl kort- som långsiktiga, som deras beslut får. Vi har idag en politik och samhällsutveckling som uppmanar till ohållbart nyttjande av naturen och naturresurserna. Något som på lång sikt hotar mänskligheten. Och människor måste därför ställa större krav på politikerna att vända den utvecklingen.

Håkan Tunón, föreståndare för CBM