TEMA: MILJÖBEDÖMNING OCH BIOLOGISK MÅNGFALDHur ska man beakta biologisk mångfald i miljöbedömningar? Biologisk mångfald är så komplext och svårgripbart, och samtidigt fullständigt grundläggande för alla sorters bedömningar som ska ligga till grund för samhällsutvecklingen. Vi har inte ett färdigt svar på hur biologisk mångfald ska passa in i en så pass formaliserad process som miljöbedömning, men vi behöver komma längre än att bara konstatera att dagens teori och praktik inte är tillräcklig. Ett första steg är att problematisera några grundläggande koncept som rör biologisk mångfald. I detta nummer av Biodiverse diskuterar vi därför tre snåriga frågor: Hur kan biologisk mångfald värderas? Går det att kompensera för förlorad biologisk mångfald? Vad spelar kumulativa effekter för roll?

I en miljöbedömning ska olika värden ställas mot varandra, särintressen mot ”väsentliga samhällsintressen”, logistikutveckling mot framtida livsmedelssäkerhet och arbetstillfällen mot rödlistade arter. Men det är inte självklart hur allt sådant värdesätts, när mycket av det kanske inte ens går att uttrycka i monetära termer. Så hur vet vi att vi gör rätt avvägning? En väg framåt skulle kunna vara att jämföra scenarier mot det som behövs för att åstadkomma den genomgripande samhällsförändring som IPBES ser som nödvändig för en hållbar utveckling.

Kompensation är ett centralt begrepp, där tanken är att en negativ miljöeffekt går att kompensera genom en positiv insats. För klimateffekter kan det vara enkelt, åtminstone i teorin: en koldioxidmolekyl ut kompenseras av en koldioxidmolekyl in. Men går detta att tillämpa på biologisk mångfald? Hur kompenserar man för en försvunnen art? Kan en utdöd inhemsk art ersättas av en främmande art? Jag ser en uppenbar risk för glädjekalkyler när det gäller möjligheten att både kompensera och återställa. Ett minimum borde vara att sådana åtgärder följs upp och utvärderas, både för att vi ska lära oss vad som fungerar, och för att kunna ändra på insatserna om det behövs.

Ekosystem är komplexa och dynamiska, oavsett om vi betraktar en urskog eller ett odlingslandskap. Effekter av ett enskilt ingrepp blir aldrig helt avgränsade i tid och rum, utan de kan sprida sig i systemet. I synnerhet när flera olika ingrepp adderas uppstår komplexa frågor om ekosystemets resiliens och adaptiva förmåga. Finns det gränsvärden som inte får överskridas? När sådana kumulativa effekter ska beaktas räcker inte enkla prediktionsmodeller, utan vi måste ta med den inneboende osäkerheten i komplexa system, och jämföra sannolikheter för olika utfall. Kort sagt: det är inte så enkelt som det kan se ut!