Inför liv och död, materiens beståndsdelar och kretslopp är vi människor likadana och ett med det vi kallar naturen. Men sedan våra gemensamma förfäder för 2 miljoner år sedan utvandrade från Afrika har vi utvecklat olika kulturer och förhållningssätt till exempel i relation till naturen. Med naturen menar jag växter, djur, ekosystem, det vill säga allt levande och dess samspel med den geologiska och kemiska miljön och processerna.

Detta nummer av Biodiverse ger en översikt av olika synsätt på människans relation till och position i naturen, det vill säga natursyn. Det är ett utsnitt och en ögonblicksbild av tiden vi lever i just nu. Men människan har sedan sin uppkomst haft en relation till och uppfattning om naturen. Ett synsätt som har blivit ett eget forskningsfält är hypotesen om ”biofili”. Biofilihypotesen föreslår att människans beroende av naturen går långt bortom enkla materiella och fysiska behov. Beroendet handlar även om grundläggande behov av estetisk, intellektuell, kognitiv och även andlig mening och tillfredsställelse. Och att detta beroende är nedärvt och är del i vår arts evolutionära arv.

En viktig drivkraft i den mänskliga kulturella utvecklingen har varit och är nytänkande människor och möten mellan olika sätt att förstå världen. Vi behöver dem som förvaltar existerande synsätt och vi behöver dem som driver fram nya, ibland utmanande sådana. I dessa tider behöver vi människor som förvaltar idealen om demokrati, jämställdhet, solidaritet och tron på en gemensam och fredlig framtid på jorden. Samtidigt behövs nytänkande och uppfinningsrikedom för att förebygga och anpassa oss till klimatförändringar samt för att hitta de nya synsätt och handlingar som skapar en hållbar framtid för människans samspel med mångfalden i naturen. Det behövs synsätt som ser till människans materiella och fysiska behov men som också ser till behoven av andra värden. Vi behöver komma ihåg våra likheter men också kunna tala om och hantera olikheter som till exempel natursyn.